Krav på lagändring efter kvoteringsdom

— Det är fruktansvärt märkligt att inte Leif Pagrotsky tar tag i det här när det helt klart är så att regelverket kring den alternativa uttagningen är för snårigt. Till och med Uppsala tingsrätt skriver ju i domen att lagarna är svårtolkade, säger Andreas Kembler, ordförande för Uppsala Studentkår.

"Luddig lag"
SFS, Sveriges Förenade Studenter, går ännu längre i sin kritik av Leif Pagrotsky. SFS menar att politikerna avsiktligt skapat en luddig lag för att skjuta över ansvaret på de myndigheter som tillämpar den.
— Positiv särbehandling är helt klart en fråga som politikerna tycker är för obekväm för att ta tag i. I stället låter man en domstol avgöra frågan och sedan anpassas visionerna efter domen, säger ordförande Tobias Smedberg.
Lagstiftningens otydlighet gäller främst hur man ska tolka den passus i likabehandlingslagen som säger att förbudet för diskriminering på grund av etnisk tillhörighet inte gäller då "ett särskilt intresse som uppenbarligen är viktigare än intresset av att förhindra diskriminering i högskolan" råder.

Positiv särbehandling
Men diskrimineringsombudsmannen (DO), som är den myndighet som har tillsyn över frågor som rör lagen om likabehandling av studenter, anser att Uppsala tingsrätt gjort en rimlig bedömning i fallet mot Uppsala universitet.
— Domen följer den tolkning som vi gjort av vad som är tillåtet i förhållande till lagstiftningen, säger John Stauffer på DO.
Däremot menar DO att lagstiftningen bör ändras så att inkvotering av etniskt underrepresenterade grupper på högskolan kan tillåtas.
— Inom jämställdhetsområdet är positiv särbehandling tillåten vid lika meriter. Samma sak borde gälla för etnicitet, säger John Stauffer.
UNT har sökt Leif Pagrotsky för en kommentar, men han har avböjt att medverka.