Krafttag ska lösa SLU:s ekonomiska kris

Efter ett katastrofalt dåligt sista kvartal 2003, där Sveriges lantbruksuniversitet gick back hela 52 miljoner kr, är det ekonomiska läget mycket bekymmersamt. Nu krävs krafttag för att få ekonomin på rätt köl igen.

Universitet2004-02-19 14:36
Det var också en besk medicin som förvaltningschefen P-O Rehnquist lade fram för styrelsen på torsdagen.
Några ökade anslag från staten räknar SLU:s ledning inte med under 2005. Det gäller tvärtom att vara beredd om statsmakterna skulle komma med nya sparkrav.
Inte heller är det läge att sätta sig och fundera på varför det har gått så illa för SLU. Den tiden är förbi. Nu gäller det att agera och att göra det snabbt för att sänka utgifterna.

Anställningsstopp
Ett dussintal institutioner och andra enheter går riktigt dåligt. De ska snarast göra sig av med övertalig personal. Där råder också generellt anställningsstopp. Tillfälliga anställningar och vikariat begränsas starkt liksom nyinvesteringar.
Men det räcker inte alls för att spara 17 miljoner redan i år. Personal kan också behöva sägas upp på enheter som klarar ekonomin, om SLU ska få något handlingsutrymme och slippa leva på marginalen.
Hur många som kan bli uppsagda är omöjligt att säga, eftersom anmälningar om övertalighet kan lämnas in hela våren. I budgetdiskussionen har siffror mellan 110 och 140 nämnts.

Restriktiva med ersättningar
Eftersom en månads handläggning av 140 ärenden kostar 4 miljoner kr, vill SLU:s ledning att personalbyråns handläggning förkortas. Från fackligt håll har man svårt att förstå hur det ska gå till när personalavdelningen samtidigt har anmält flera anställda som övertaliga!
I de riktlinjer, som P-O Rehnquist presenterade och styrelsen ställde sig bakom, ingår också att alla nyanställningar ska godkännas av fakultets- eller förvaltningschef. Man ska också vara restriktiva med övertidsersättning och uttag av komptid i pengar, skärpa kontrollen över semesterplaneringen, begränsa konsultanvändningen liksom resor och konferensdeltagande samt säga upp tomma lokaler så snart kontrakten löper ut.

Dyr slutnota
Fjolårets bokslut och årets budget visar hur dyrt det är att säga upp personal och hur lång tid det tar innan uppsägningarna får effekt på ekonomin. De 114 uppsägningarna som gjordes våren 2002 kostade cirka 750 000 per uppsagd.
Under fjolårets sista kvartal visade det sig att pensionerna för de som blev övertaliga våren 2002 blev 16 miljoner kr dyrare än väntat.
För 2004 ska "djurfakulteten" få en vinst på 6 miljoner kr för att börja betala av gamla skulder medan de tre övriga fakulteterna minst ska få nollresultat.

Uppsägningsvågen fått effekt
Men hela SLU väntas gå med 25 miljoner kr i underskott, även om man lyckas spara 17 miljoner kr. I så fall skulle spargrisen bara innehålla drygt 15 miljoner kr.
Men 2005 tror ledningen att SLU ska få ekonomin att gå ihop. Då ska den nya uppsägningsvågen ha fått effekt.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!