Inkvotering skapar spänningar
Inkvoteringen av studenter till juristutbildningen har skapat spänningar vid institutionen. Situationen för dem som fått kvotplats har varit tuff, och studenterna har stundtals delats i två läger.
- Väldigt många på utbildningen kommer från samma bakgrund och har lättare att sympatisera med tjejerna som inte fick någon plats. Det är klart att det väckts starka känslor från båda håll. Men de flesta som blivit inkvoterade har varit väldigt tysta - det är pinsamt att vara inkvotenrad. Men det är kränkande att inte anses vara berättigad till sin utbildning.
Värt konflikterna
För honom har det varit värt konflikterna att få den kvoterade studieplatsen:
- Absolut! Jag tror att jag hade kommit in ändå, men med mer tid. Jag ser kvoteringen som en kompensation för de svårigheter jag haft, och så är det väl också tänkt.
2003 blev det tillåtet för högskolor och universitet att använda så kallat alternativt antagningsförfarande för upp till tio procent av platserna på en utbildning. Men lagen om likabehandling av studenter säger att särbehandling inte är tillåten - om det inte är berättigat av något som uppenbarligen är viktigare. Uppsala universitet och Justitiekanslerna, JK, menar att ökad etnisk mångfald på högskolorna skulle kunna vara sådant viktigare.
Men två studenter som inte kom in på utbildningen menade att de diskriminerats på grund av sin svenska härkomst, och stämde Uppsala universitet.
- Frågan är hur man får genomföra det som faktiskt behövs - att få fler studenter med utländskt påbrå. Högskolan måste nog gardera sig, kunna säga att en person ansetts berättigad till plats på grund av den strukturella diskriminering som förekommer, ge exempel för varje person, säger Bojan Brstina.
Så jobbar vi med nyheter