Humaniora och samhällsvetenskap på frammarsch
Under de senaste två åren har ett trendbrott skett vid Uppsala universitet. Teknik och naturvetenskap har tappat mark, medan humaniora, samhällsvetenskap, teologi och juridik lockar en allt större andel studenter.
- Alla fakulteter inom mitt område har ordnad ekonomi, och vi har många sökande till vår grundutbildning. Det är mycket roligt.
Språk haft en svacka
- Mitt eget ämne samhällsvetenskap har under många år haft ett starkt söktryck. I dag är det exceptionellt många som söker våra program. Teologi och språk har haft en svacka, men är nu på väg att hämta sig.
Modern idealitet
Vad beror det här trendbrottet på?
- Konjunkturen spelar förstås en roll. När IT-bubblan sprack, drabbades teknik och naturvetenskap. Men jag har också en annan och mera intressant förklaring.
- Idealitet, att vilja skapa en bättre värld, har ofta blivit lite förlöjligat.
Förknippas med miljökatastrofer
För 100 år sedan var det ingenjörer och andra naturvetare som skulle lyfta Sverige. I dag skulle många vilja skapa en ny fredsordning och ett nytt internationellt rättssystem, medan naturvetenskap ofta förknippas med miljökatastrofer och andra problem.
- Jag tror att vi är i takt med ungdomens preferenser i en tid när till exempel andliga värden och religion har blivit intressantare. Och det är en mycket medveten profilering, resultatet av ett hårt arbete med kurser och program.
Regeringen satsade
Att regeringen höjde ersättningen per student inom de "torra" ämnena för ett par år sedan har givetvis spelat en viktig roll.
- Höjningen innebar att vi kunde satsa på tätare undervisning. Den var samtidigt en viktig psykologisk signal, att regeringen tyckte de här ämnena var viktiga. På så sätt blev höjningen en uppmuntran för personalen.
Lärare bränt ut sig
Men det ökande intresset för humaniora, samhällsvetenskap, teologi och juridik har också en baksida.
- Många lärare har bränt ut sig eller är på väg att göra det. De arbetar för mycket. Och när fakultetsanslagen halkar efter, minskar chansen att kunna ta en sabbatstermin för egen forskning.
- Särskilt besvärligt är det för lektorer som befordrats till professorer. De har fått en finare titel och några tusenlappar i månaden i lönepåslag, men fortsätter att undervisa som lektorer utan möjligheter att få forska.
Så jobbar vi med nyheter