Hon blev första kvinnan på anrik professur
Efter 386 år har den anrika 1600-talsprofessuren i latin på Uppsala universitet fått sin första kvinnliga innehavare. Hon heter Gerd Haverling och efterträder Sten Eklund, som avled kort före sin pensionering 2006.
Gerd Haverling tycker att det känns väldigt roligt att inneha en så anrik professur.
Foto: Rolf Hamilton
- En del studenter går vår introduktionskurs på kvartsfart eftersom de behöver grundkunskaper i latin för att kunna gå vidare i andra ämnen, till exempel historia. Vi har också studenter som läser språket på mer avancerad nivå, även om latin inte är något stort ämne med hundrtatals studenter.
- Antalet gymnasister och lärartjänster minskade efter gymnasiereformen på 1970-talet. Men vi har 10-12 studenter på A-nivån, ett antal på avancerad nivå och sec doktorander. En av dem disputerar i december, ytterligare en i januari.
Sysslar dagens doktorander fortfarande med de klassiska antika författarna?
- Det är väldigt blandade ämnen, alltifrån väldigt gamla texter och latinets förhållande till andra indoeuropeiska språk via medeltidslatin till nylatin.
Sten Lindroth talar på ett ställe i sin universitetshistoria från 500-årsjubiléet 1977 om "Linnés uttrycksfulla svartbäckalatin", som varit otänkbart en generation tidigare. Var Linné dålig på latin?
- För Linné var latinet ett bruksspråk. Han intresserade sig inte för att skriva elegant. Isaac Newton däremot skrev ett mycket elegant latin.
De äldsta texterna på latin är korta inskrifter från 600-talet före Kristus. En litterär latinsk tradition utvecklades inte förrän strax före år 200 före Kristus, då romarriket redan var en stormakt. Den klassiska perioden står 100-talet före Kristus för med författare och talare som Cicero och Caesar.
Det västromerska rikets politiska sammanbrott brukar förläggas till slutet av 400-talet efter Kristus. Hur påverkades det latinska språket av romarrikets fall?
- Det politiska sammanbrottet innebar inte att skolsystemet klappade ihop totalt. Och det fanns fortfarande författare som representerade den romerska bildningstraditionen, svarar Gerd Haverling.
- Men drygt 100 år efter det politiska sammanbrottet märks en tydlig tillbakagång. En stor pestepidemi på 500-talet skördade många offer. Läs- och skrivkunnigheten gick starkt tillbaka, och en stor del av romarnas tekniska kunnande gick också förlorat. En del texter från 600- och 700-talen kan se ganska egendomliga ut när språket vulgariseras.
I samband med Karl den stora reformer omkring år 800 vaknade intresset för de klassiska latinska författarna på nytt. Det stärktes ytterligare när de första universiteten grundades på 1100-talet, men vid universiteten utvecklades en sorts tekniskt latin som inte var lika elegant men väldigt praktiskt.
Gerd Haverling själv sysslar med språkforskning.
- Ett projekt är att ge ut en senlatinsk medicinsk text från slutet av 400-talet efter Kristus. Det finns ett antal olika översättningar av Hippokrates grekiska grundtext och jag har hittat en del rätt intressanta skillnader mellan de olika handskrifterna.
Så jobbar vi med nyheter