Högskoleverket oroligt för framtidens stora årskullar
På 15 år har studenterna fördubblats i den svenska högskolan, från 165 000 hösten 1988 till 330 000 i höstas. Och någon avmattning är inte i sikte. Nu oroar sig Högskoleverket på allvar över hur alla ska få plats.
Högskoleverket presenterade på tisdagen sin årsrapport, och där är budskapet till regering och riksdag kristallklart. Utan rejält ökade anslag kommer bara 40 procent av ungdomarna att få chansen till högre studier om 7-8 år mot nästan 50 procent i dag.
Verket anser också att landets universitet och högskolor måste koncentrera sig mera i framtiden, profilera sig och samverka.
60 procent av alla studenter i den svenska högskolan är kvinnor. En så ojämn könsfördelning är inget unikt för Sverige. Läget är ungefär detsamma i de flesta andra europeiska länder liksom i-länder utanför Europa.
Att nästan hälften av nybörjarna är över 25 år är däremot unikt för Sverige. I de flesta andra länder är studenterna bara drygt 20 år när de börjar studera.
Den sociala snedrekryteringen har minskat. På tio år har andelen studenter från arbetarhem ökat från 17 till 23 procent av alla nybörjare. Antalsmässigt är det nästan en fördubbling. Som jämförelse kan nämnas att 70 procent av alla barn från tjänstemannahem fortsatte till högskolan.
Högskoleverket har under våren genomfört en enkät bland studenter på den nya lärarutbildningen. Resultaten är nedslående för alla som jobbar med jämställdhet. De manliga studenterna vill helst jobba på högstadiet, gymnasiet eller i vuxenutbildningen. Bara ett fåtal kunde tänka sig att undervisa i förskolan.
Så jobbar vi med nyheter