Fritt val vara medlem i studentkåren

Enligt lagen måste studenter finnas med i beslutande organ vid högskolor och universitet. Även fortsättningsvis ska den medverkan ske med hjälp av studentkårerna. Kårerna bör också fortsätta sitt arbete med sociala frågor om hälsa, bostadssituation, introduktion av nya studenter, med mera, och ska företräda alla studenter - även de som inte är medlemmar, menar regeringens utredare Erland Ringborg.

Men när kravet att betala avgift till en kår försvinner måste i stället staten bekosta den här verksamheten. Erland Ringborg beräknar den kostnaden till 125 miljoner kronor per år.
- Antalet utbildningsplatser måste minska med 1100. Det blir rektorers och minstrars sak att prioritera i verksamheterna, säger Erland Ringborg, som på ondagen lämnade över sin utredning till utbildningsminister Lars Leijonborg.
Vilka platser som kan tas bort vill Lars Leijonborg inte kommentera.
- Det vill jag inte gå in på. Sådant beror på söktryck och behov av akademisk utbildning för tillfället säger han.

Sveriges största studentkår finns vid Uppsala universitet. Där är man positiv till mycket i utredningen, men är kritiska mot att finansieringen ska ske på bekostnad av annat i högskolebudgeten.
- Vi är för högre kvalitet och för breddad rekyrtering, att det ska finnas plats för alla vid ett universitet. Då är det inte bra med prioriteringar i budgeten, säger Hanna Mörck, vice ordförande vid Uppsla studnetkår.
En konkret nymodighet som föreslås är att högskolornas styrelser vart tredje år ska utse vilken organisation som ska få ställning som studentkår. Som bakgrund till beslutet ska endast organisationens medelmsantal ligga, förutsatt att organisationen uppfyller vissa kriterier, som att den måste demokratiskt uppbyggd.

Det här kan leda till en resursödande kamp för att jaga medlemmar.
- Det har man sett när obligatoriet avsakffats i Australien och Finland, säger Hanna Mörck på Uppsala studentkår.
I Uppsala ligger valdeltagandet i kårvalet runt 10 procent. Det har varit ett av argumenten mot studentkårens existens - den saknar helt enkelt legitimitet bland studenterna. Erland Ringborg håller inte med.
- Vi tycker inte att det är så viktigt. Alla studenter vill eller kan inte engagera sig. Men visst ska kårerna eftersträva så många medlemmar som möjligt, säger han.

I Uppsala har mycket i debatten runt kravet att betala avgift till en kår och till en nation kretsat kring nationslivets framtid med färre medlemmar och försämrade skattevillkor. Men för att rädda nationerna föreslår utredningen att deras förhållande till universiteten ska formaliseras och att de ska "fullgöra permanenta eller återkommande uppgifter av studiesocial karaktär" för universitetet. På så sätt ska de skattelättnader som nationerna har i dag kunna bestå, föreslår utredningen.
1 juli 2010 ska avvecklingen av kårobligatoriet ske.

Fritt val vara medlem i studentkåren

Antalet utbildningsplatser vid Sveriges högskolor måste minskas med 1100 stycken för att staten ska kunna finansiera studentkårernas verksamhet när kravet att vara med i en kår tas bort.- Det är den minst dåliga lösning, säger utredaren Erland Ringborg.