De har flyttat gränser under fem års tid
I dag, onsdag, är det jubileumsdags på Uppsala universitet. Centrum för genusvetenskap fyller fem år och firar med versnissage och symposium. Fast den finaste presenten kom långt i förväg.
Centrum för genusvetenskap i Uppsala utsågs till en av landets tre excellenta miljöer i ämnet. Ett erkännande och en fin födelsedagspresent, tycker dess chef Margaretha Fahlgren.
Foto: Linus Höök
- Det var ett mått på framgång och en fin födelsedagspresent, säger Margaretha Fahlgren, som är professor i litteraturvetenskap och centrumets chef.
20 miljoner gör det möjligt att starta nya projekt. Under 2007 sjösattes GenNa, där Gen står för genus och Na för naturvetenskap. Syftet är att skapa en internationell miljö för forskning om genus och naturvetenskap. Passande nog ligger centrumets lokaler väster om Engelska parken - ett tungt naturvetenskapligt kvarter innan humanister och samhällsvetare flyttade in.
Andra nya teman är fysik och genus, djur och natur, hur djur presenteras i naturfilmer, husdjursgenetik, inom kort också genus och neurologisk vetenskap.
- Många teman i vår forskning är banbrytande och tvärvetenskapliga, säger Tora Holmberg.
- Vi har spännande gästforskare från olika områden som kommer hit för kortare eller längre perioder. Antalet forskare ligger hela tiden kring 30 personer, doktorander medräknade, men sammansättningen ändrar sig ständigt. Det är en forskningsintensiv och dynamisk miljö, säger Tora Holmberg.
Gemensamt för alla dessa områden är att forskarna undersöker hur föreställningar om kön kommer till uttryck i text, tal och handling.
- Forskning används som argument för att säga hur kvinnor och män ska vara, till exempel att kvinnor passar sämre för matematik än män, säger Janne Bromstedt, som forskar i didaktik.
Stämmer inte det?
- Inte alls, svarar hon.
Genusforskningen var lite kontroversiell från början.
- Det handlar mycket om att ifrågasätta sådant som länge har tagits för givet, anlägga ett kritiskt perspektiv. Den som försöker flytta på gränser blir lite av en utmanare, säger Tora Holmberg.
Senhösten 2002 stormade det rejält i Uppsala. "Genusforskningen i blåsväder" och "Vi känner oss överkörda" är två rubriker ur UNT.
De som kände sig överkörda var de anställda på Centrum för kvinnoforskning, som hade existerat i 20 år. Universitetets ledning tänkte göra en rejäl satsning på genusforskning, inrätta ett nytt centrum, lägga ned det gamla, tredubbla anslagen - och de hade inte fått information i tid. De flesta tog ändå erbjudandet att följa med till nya centrumet.
Är det svårt att få in ett genusperspektiv i all utbildning och forskning?
- Vi vill vara ett centrum för hela universitetet, ett stöd för alla fakulteter. Vi har jobbat hårt för att överskrida gränser, både vetenskapliga och organisatoriska. Vi har bland annat kurser för lärare, forskare och handledare inom olika ämnesområden. Men väldigt mycket återstår att göra, säger Margaretha Fahlgren.
Runt bordet sitter fyra kvinnor och en man. Är det mest kvinnor som sysslar med genusforskningen?
- Ja, svarar Tora Holmberg. Området byggdes upp av kvinnor men intresset ökar bland män.
Så här har det utvecklats:
1977. Karin Westman Berg får Sveriges första forskartjänst i kvinnoforskning. Hon var en av de ledande inom svensk feministisk litteraturforskning och ledde då sedan tio år tillbaka Könsrollsseminariet i Uppsala, en mötesplats för intresserade av kvinnofrågor och kvinnoforskning.
1982. Redan på 60-talet hade ett centrum för kvinnliga forskare startat i Uppsala. Nu inrättas Centrum för kvinnoforskning som en särskild enhet vid Uppsala universitet. Samma år tilldelas Karin Westman Berg (1914-97) professors namn av regeringen.
1999. Till hedersdoktor på Uppsala universitet utses Barbro Werkmäster, en ledande gestalt inom svensk forskning och undervisning om kvinnliga konstnärer och illustratörer, särskilt barnboksillustratörer. Hon var en av initiativtagarna till Centrum för kvinnoforskning.
2002. Uppsala universitet beslutar göra en stor satsning på genusforskning. Ett nytt Centrum för genusvetenskap inrättas från årsskiftet och anslagen tredubblas. En del kvinnoforskare vid den gamla enheten känner sig överkörda. Föreståndaren Mona Eliasson blir senare professor i genuspsykologi i Gävle
2006. Centrum för genusvetenskap i Uppsala utses till en av landets tre excellenta miljöer för genusforskning av Vetenskapsrådet. Möjligheten att bli internationellt ledande är det viktigaste kriteteriet. Centrumet får ett anslag på 20 miljoner kronor under fem år.
1977. Karin Westman Berg får Sveriges första forskartjänst i kvinnoforskning. Hon var en av de ledande inom svensk feministisk litteraturforskning och ledde då sedan tio år tillbaka Könsrollsseminariet i Uppsala, en mötesplats för intresserade av kvinnofrågor och kvinnoforskning.
1982. Redan på 60-talet hade ett centrum för kvinnliga forskare startat i Uppsala. Nu inrättas Centrum för kvinnoforskning som en särskild enhet vid Uppsala universitet. Samma år tilldelas Karin Westman Berg (1914-97) professors namn av regeringen.
1999. Till hedersdoktor på Uppsala universitet utses Barbro Werkmäster, en ledande gestalt inom svensk forskning och undervisning om kvinnliga konstnärer och illustratörer, särskilt barnboksillustratörer. Hon var en av initiativtagarna till Centrum för kvinnoforskning.
2002. Uppsala universitet beslutar göra en stor satsning på genusforskning. Ett nytt Centrum för genusvetenskap inrättas från årsskiftet och anslagen tredubblas. En del kvinnoforskare vid den gamla enheten känner sig överkörda. Föreståndaren Mona Eliasson blir senare professor i genuspsykologi i Gävle
2006. Centrum för genusvetenskap i Uppsala utses till en av landets tre excellenta miljöer för genusforskning av Vetenskapsrådet. Möjligheten att bli internationellt ledande är det viktigaste kriteteriet. Centrumet får ett anslag på 20 miljoner kronor under fem år.
Så jobbar vi med nyheter