Efter flyktingvågen 2015 har Uppsalas skolförvaltning gjort ett stort arbete med hur nyanlända ska få en bra skolgång. För de ukrainska flyktingbarn som nu börjar söka sig till Uppsalas skolor finns det en detaljerad plan.
År 2019 drog Skolverket igång satsningen Nyanländas lärande för Uppsala kommun. Mehrnosh Ensafmanesh är lärare i svenska som andra språk och processledare för nyanlända- och flerspråkiga elevers lärande i grundskolan. Hon anser att Uppsala är bättre förberett för att ta emot flyktingbarn idag än man var 2015.
– Mottagandet, första dagen i skolan, är avgörande för hur barnen kommer ha det i skolan. Bland annat bjuder skolan in till ett introduktionssamtal där man berättar om det svenska skolsystemet, vad det finns för förväntningar och rutiner från skolan. Vi märkte ju 2015 att barnen inte ens visste att de skulle få skollunch och de hade ingen erfarenhet av ämnen som slöjd och bild, som vi fick förklara för dem.
När ett barn ska placeras i den svenska skolan skrivs de in på Mottagningen för nyanlända. Där görs första steget i en kartläggning av barnets kunskapsnivå. Efter placeringen i skolan och introduktionssamtalet görs steg två i kartläggningen, där elevens läsnivå och mattematikkunskaper undersöks. Detta ska göras inom två månader från att eleven tas emot i skolan.
– Det är viktigt att återkoppla kartläggningen till läraren så att det inte bara blir en pappersprodukt, säger Mehrnosh Ensafmanesh.
Den stora utmaningen är sedan att få till en undervisning som är tillräckligt kunskapsmässigt utmanande men på rätt språklig nivå.
Läraren i svenska som andra språk är avgörande för hur eleven kommer att klara den totala undervisningen. Andraspråkläraren bör ha en tät kontakt med ämneslärarna för att hitta sätt att få eleven att kunna förstå och få ut något av undervisningen enligt Mehrnosh Ensafmanesh.
– Man jobbar med alla språk som en elev har, vare sig det är svenska, engelska eller ukrainska. Man kanske först får uttrycka sig på modersmålet och sedan ta hjälp av olika översättningsverktyg. Det är jätteviktigt att ta vara på alla språken. Modermålet ska inte hamna i skym undan. Forskning visar att ett väl utvecklat modersmål gör det lättare att utveckla ett andra språk.
– Modersmålet är också en viktig del av ens identitet.