Videon är inte längre tillgänglig
Kvinnan åtalas för 15 mordförsök och lika många fall av synnerligen grov misshandel. Alla gärningar utom en har enligt åklagaren ägt rum på Akademiska sjukhuset i Uppsala genom att mamman försökt täppa till barnets luftvägar. Mordförsöken och misshandeln har enligt åtalet skett under perioden maj - juli i somras, då barnet var under ett år och mamman vistades eller besökte barnet på sjukhuset. Kvinnan greps och häktades i början av juli och har sedan dess suttit frihetsberövad.
Enligt åtalet har mammans handlingar orsakat nedsatt andning och syrebrist hos barnet. Följden har också blivit att barnet fått genomgå "en mängd onödiga behandlingar", som provtagningar och undersökningar som orsakat smärta, skada eller vanmakt, enligt åtalet. Flera sjuksköterskor och läkare ska höras vid rättegången om sina iakttagelser i samband med de påstådda brotten.
Av åtalet framgår att mamman misstänks lida av s k Münchausen syndrom by proxy - en personlighetsstörning som innebär att en förälder eller anhörig framkallar ett allvarligt sjukdomstillstånd hos ett barn. Flera läkare är kallade som vittnen för att intyga att barnet inte lider av hjärtsjukdom eller epilepsi.
– Vi påstår inte att hon primärt velat ta livet av barnet, men att hon varit likgiltig för risken att det skulle ske, säger kammaråklagare Annika Bokefors.
Enligt åtalet misstänkte vårdpersonalen, på grund av barnets symptom och mammans uppgifter, att barnet led av epilepsi. Läkemedel mot sjukdomen skrevs också ut till barnet. Barnet har vid minst två tillfällen sövts på sjukhuset för att kunna undersökas, med anledning av misstankar om att barnet lidit av någon sjukdom. Undersökningarna har emellertid, enligt åtalet, visat normala resultat.
Utredarna har anlitat läkare vid Karolinska sjukhuset för att få en så kallad second opinion om de anfall som barnet drabbats av och som utlöst misstankarna om epilepsi. Enligt åtalet har läkarna kommit fram till att det inte finns någon medicinsk förklaring till anfallen. Mamman misstänks vid ett tillfälle ha manipulerat en ljudinspelning som gjorts i samband med vården av barnet.
Kvinnan har hela tiden nekat till anklagelserna. Enligt hennes försvarare, advokat Johan Rainer, kan försvaret bevisa att barnets anfall fortsatt även sedan kvinnan greps i början av juli. Det skulle tala för att barnet hela tiden verkligen haft en sjukdom:
– De symptom barnet uppvisat har i viss utsträckning fortsatt efter att min klient frihetsberövats, säger Johan Rainer till UNT.
- Vissa tidigare symptom finns också dokumenterade av sjukvården. Att läkarna sedan inte lyckats ställa en diagnos kan det finnas en mängd förklaringar till.
Åklagarna har en annan uppfattning och har kallat flera läkare som ska intyga att barnet inte drabbats av fler anfall sedan mamman frihetsberövats.
– Vi säger att det inte uppkommit några symptom av det slag som åtalet handlar om, säger åklagaren.
Försvaret kommer att åberopa egen bevisning och kalla experter till rättegången. Enligt advokaten har kvinnan tydliga minnesbilder av varje enskild händelse och kommer att kunna lämna en utförlig berättelse om vad som skett.
Enligt åklagaren finns det förklaringar till att det dröjde lång tid innan sjukhuset gjorde en orosanmälan till sociala myndigheter:
– Det är begripligt att personalen utgått ifrån de uppgifter om barnets tillstånd som de fått av mamman. Inledningsvis har de utgått ifrån att uppgifterna stämt, säger Annika Bokefors.
Rättegången i Uppsala tingsrätt börjar i nästa vecka och beräknas pågå under drygt 30 rättegångsdagar.