Ipads och datorspel är inte vad damerna på Karl Johansgårdarna har ägnat sig åt tidigare, och flera av dem var definitivt avvaktande, för att inte säga avståndstagande innan eleverna dök upp.
– Nej det där Pokemon är då inget att hålla på med heller, men det är trevligt att ungdomarna kommer hit, sade Eva Eriksson.
Jessica Thunander är aktivitetsinspiratör på Karl Johansgårdarna och den som lärarna Jimmy Laursen och Hanna Lackmar haft kontakt med inför besöket. Tanken från skolans sida är att de trettio sjundeklassare som har digital media som profilval ska genomföra ett kombinerat socialt och digitalt projekt.
– Eleverna ska träna på presentation, och att få presenterna något många av dem känner väl till med verkliga mottagare, inte bara inför klasskamrater, såg vi som en stor fördel. Att vi på det här sättet också får träffas över generationsgränser är ändå bättre, säger Jimmy Laursen.
För Jessica Thunanader var det självklart att tacka ja till samverkan, och hon såg fram emot att få lyssna till instruktionerna och få lära sig om hur detta spel som så många i alla åldrar gripits av.
Det började med fika och Eva Eriksson och hennes grannar Ingrid Åresten, Marianne Lundquist, Gunilla Möller och Karin Ronge fick tillfälle att bekanta sig med eleverna över kladdkaka med grädde och kaffe respektive saft. Sedan var det dags att dela ut paddorna.
Gunilla Möller var nog inte ensam bland de nyblivna Pokemonspelarna om att bli aningen förvirrad när instruktionerna svirrade genom luften och varken skärm eller figur ville lyda tryck och svepningar, eller om det var tvärtom.
Men över trädgården lyste solen och pokemon go ska spela utomhus. Så ut for de, unga och gamla.
– Det här är verkligen meningslöst, sade Marianne Lundqvist bistert.
– Totalt onödigt ovetande, sade Karin Ronge, lika bistert.
Men Pokemon Go hade en förunderlig effekt på nybörjarspelarna.
– Ja, där fick du den! Hörs en ung stämma längre bort på gången, och mitt i klungan sitter Marianne Lundqvist med ett nöjt leende, uppe på level två efter att ha fångat Pidgey.
Det tjoar igen, från en annan klunga. Gunilla Möller har med paddan på rollatorn fångat ännu en pokemon, även hon är nu på level två.
På level tre slutade samtliga nybörjare innan lektionen var över, och Ingrid Åresten hade dessutom fångat en Mr Mime. ”Imponerande” mumlades det i elevgruppen, med ett stänk av avundsjuka i tonen, medan nybörjarna tackade sina unga instruktörer med tal och applåder.