Amerikanska blåbär, krusbär och vinbär, hallon, björnbär och havtorn breder ut sig på fälten på Balsgård utanför Kristianstad. Den torra, varma sommaren har gjort under för bären. Buskar och träd dignar av välsmakande frukt. Allt har gett god skörd och mycket har mognat extremt tidigt i år. På Balsgård driver Sveriges Lantbruksuniversitet försöksodlingar och man jobbar för högtryck med att se till så att vi får de friskaste och godaste sorterna med oss hem från plantskolorna.
– Det absolut viktigaste är att busken kontinuerligt producerar rikligt med goda bär och att den är frisk. Jag vill se skörd under minst tre år, först efter det kan det bli tal om att sorten kan rekommenderas och förökas för försäljning, säger hortonomen Kimmo Rumpunen, ansvarig forskare på Institutionen för växtförädling vid Balsgård.
I hans jobb ingår den angenäma uppgiften att kontrollera så att bären håller vad de lovar, det vill säga ständig provsmakning. Han håller också koll på hur buskarna växer, vilka sjukdomar de kan stå emot och hur kvaliteten blir. Merparten av sorterna på Balsgård kommer ursprungligen utifrån. Man har väl etablerade kontakter med plantskolor i andra länder och avtal med förädlare vars sorter provodlas för den svenska marknaden.
Det amerikanska blåbäret ’Reka’ kommer ursprungligen från Nya Zeeland, men har blivit en favorit eftersom bären mognar tidigt och ger rikliga skördar under lång tid. Och så är de goda. Men när skolbarn skulle testa blåbärssmaken direkt från buskarna på fälten gillade de ’Olle’ bäst, en söt svensk sort framtagen på Balsgård.
– Drömmen vore ju att vi skulle ha råd att ta fram fler egna svenska sorter genom att korsa lämpliga plantor och välja ut de bästa fröplantor som kommer upp, säger Kimmo Rumpunen.
Ett arbete som han menar skulle ge oss ännu bättre bär och frukt, helt anpassade för vårt svenska klimat.
– Man behöver inte ha så mycket ”fancy” teknik för det. Det handlar egentligen bara om att se vilka fröplantor som överlever under en tioårsperiod och välja ut de med bäst smak och kvalitet. Varför inte börja med svenska krusbär?
De krusbär som säljs i handeln i dag är bland andra den röda ’Martlet’ och den gröna ’Invicta’. Båda kommer från England. Den gula sorten ’Dagmar’ från Tjeckien kan komma ut i handeln om några år – om det finns efterfrågan. Alla tre har bra motståndskraft mot mjöldagg och bladfall. Och de smakar gott, men är taggiga. Flera av de nya vinbärssorterna som provodlas kommer ursprungligen från Finland. Friskast är den röda sorten ’Punahilkka’ som betyder Rödluvan och som än så länge bara kan köpas i Finland. Men av de svarta vinbären har Balsgårds egen ’Petter’ visat att den är både frisk och mild i smaken.
Ett av de senaste tillskotten i vinbärsfamiljen är den rosa ’Pink Champagne’ vars bär ser ut som skimrande pärlor på busken. Den är dock lite känslig och klarar sig bara upp till zon 3. Ett exempel på en lyckad svensk förädling är de båda havtornssorterna ’Svenne’ och ’Lotta’ som kom ut i handeln för några år sedan. De har gener från svenskt havtornsmaterial från Uppsalatrakten och klarar att växa upp till zon 5. Båda behövs för att man ska få bär och ’Lotta’ är mycket produktiv och dessutom snygg, vilket gör att de också passar bra som prydnadsbuskar i trädgården. Men ge dem plats, havtornsbuskar blir höga, även om de växer ganska långsamt. När de orange-gula bären mognar är det enklast att skörda dem genom att klippa av hela grenar, lägga i frysen och sedan plocka dem frusna. Vill man slippa långa taggar finns ryska ’Ljubitelskaja’ som kan bli upp till fem meter hög.
Balsgårdsfälten utanför Kristianstad fylls hela tiden på med nya spännande sorter. Minst tre år måste de stå på åkern för att man ska kunna utvärdera dem säkert. Om kvaliteten är bra är det sedan upp till Elitplantstationen, en stiftelse inom svensk växtnäring, att bestämma om sorten ska odlas i större upplaga och så småningom hamna i din trädgård. Det är alltså en lång väg från frö till försäljning, men Kimmo Rumpunen önskar att ännu fler sorter skulle gå den vägen, för att få fram de plantor som passar bäst för våra svenska trädgårdar.
– I dag är det en utmaning att få tillgång till utländska växtsorter som ofta är skyddade av licenser. Sverige är en liten och ganska ointressant marknad för de stora aktörerna. Därför behöver vi utveckla våra egna sorter, säger han. (TT)