De flesta vet att det är bra att gödsla i rabatterna och i trädgårdslanden. Ändå blir det ofta som det blir – då och då häller man ut en påse med oklart innehåll i landet och hoppas på det bästa.
Tina Råman, författare till den nyutkomna boken ”Gödsel – om trädgårdens näringsliv” (Bonnier Fakta, 2016) tycker att vi gott kan behöva lite nya rutiner.
– Receptet för växters välmående och hälsa är god tillgång på näring genom allsidig och gärna varierad kost, säger hon.
– Man får inte heller glömma att gödsel är en färskvara. Näringen tar slut i jorden och påfyllning behövs hela tiden.
En ände att börja i är att skilja på natur- och konstgödsel. Oorganisk konstgödsel framställs på kemisk väg i fabriker. Naturgödsel består av ämnen som kommer från växter och djur, som stallgödsel till exempel.
– Jag vill inte säga att något är fel, men många åker nog till plantskolan, blir förvirrade och rycker något till extrapris som man egentligen inte vet vad det innehåller, säger Tina Råman.
Hon jämför det med våra val i övrigt. Är man engagerad i miljöfrågor, väljer ekologiska matvaror i butiken och undviker helfabrikat är valet av gödsel till trädgården ganska givet.
– De flesta som odlar egna grönsaker vill nog egentligen inte odla i konstgödsel. Det kanske bara råkar bli så.
Till skillnad från konstgödsel innehåller stallgödsel organiskt material som bidrar till förbättringen av jorden. Och till en bra jord finns inga genvägar eller någon quick fix. Använder man konstgödsel bör man därför komplettera med organiskt mullbildande material.
– Använder du stallgödsel varje år blir jorden bättre och bättre och mer lätthanterlig, förklarar Tina Råman.
Stallgödsel kan man få tag på från ridskolor, lantbruk eller hönsägare. Många som håller djur har inget emot att man fraktar bort ett lass bajs.
För den som vill bli en bättre gödslare finns det några tidpunkter att hålla reda på. När jorden reder sig på våren, alltså har torkat upp, är det dags att grundgödsla. Då förser man växterna med den huvudnäring de behöver under växtsäsongen. Vissa, som uppvuxna häckar och större träd, behöver inte mer gödsel än så medan växter i kruka, perenner, sommarblommor och grönsaker behöver påfyllning, så kallad stödgödsling.
En bra grundgödsling kan till exempel vara en blandning av ko- eller hästgödsel och kompost. Man kan även tillsätta lite snabbverkande hönsgödsel. Ska man så eller sätta ut nya plantor bör man tänka på att gödsla cirka två veckor innan planteringen. Då hinner näringen frigöras och är inte för stark för de små plantorna, fröerna eller sticklingarna.
Ungefär en månad efter grundgödslingen kan det vara lämpligt att börja stödgödsla de växter som behöver påfyllning av näring.
– Här tror jag att många missar. Man gör det en gång och sedan släpper man det, säger Tina Råman.
– Men stödgödslingen är i många fall avgörande för resultatet.
Stödgödslingen får gärna vara kväverik och med fördel flytande. Till exempel nässelvatten, utspädd hönsgödsel eller urin blandat med vatten. Även färskt gräsklipp är utmärkt.
Den kan man fortsätta med en bit in på sommaren, men sedan är det dags att lugna ned sig. Grönsaker behöver fortsatt näringstillförsel fram till skörd men växter som ska övervintra ska inte ha gödsel under andra hälften av sommaren.
Tidigare var höstgödsling standard, men det görs knappt längre, med undantag för de nordligare delarna av landet där vintern är längre.
– Här behöver man utnyttja varenda dag på den korta odlingssäsongen. Gödslar man på hösten binder tjälen näringen och på våren finns den där på en gång, förklarar Tina Råman.
Hon vill slå ett slag för det lättillgängliga gödslet, som nässelvatten. När man rensar bort nässlorna kan man lika gärna lägga dem i blöt och på så sätt få en dunderkur för växterna. Kiss är en annan mirakelmedicin som vi ofta låter gå till spillo.
– När vi ändå kissar varje dag är det synd att inte ta tillvara det. Man kan ta en deciliter av sitt eget kiss och späda med nio deciliter vatten. Det slår all växtnäring som finns att köpa. (TT)