I början av 1800-talet arbetade Johannes Gernandt i den botaniska trädgården i Lund. Han dokumenterade sitt arbete väl med sina regler för trädgårdskonsten och 1837 var han klar med sitt manus. Men det skulle dröja 180 år innan hans bok gavs ut.
Akademiträdgårdsmästare Gernandt beskriver hur man lyckas få vindruvor att mogna och hur melonerna ska beskäras. Han ger noggranna anvisningar till hur drivbänkarna ska läggas och fruktträden okuleras, om gödsling och hur hyacintlökar ska drivas. Kunskap som håller än.
Lite försynt berättar han också om päronsorten ’Beurré de Gernandt’, en kärnsådd som han själv har tagit fram. Dåtidens trädgårdsmästare hade en enorm kunskap om odling, det ovanliga var att den dokumenterades så här väl. Först i år kom boken ut, "Reglor för Trädgårdskonsten, grundade på mångårig praktik af J. Gernandt" (Bokförlaget Arena i samarbete med Botaniska trädgården, Lunds universitet). De som har lyft fram hans kunskap i ljuset är bokens redaktörer Marie Widén och Lennart Engstrand, båda före detta intendenter vid botaniska trädgården i Lund och därmed kollegor till Johannes Gernandt. De har delvis översatt och förtydligat 1800-talets snirkliga språk.
År 1859, 22 år efter att Johannes Gernandt hade skrivit klart sitt manuskript, föddes Karin. Hon blev aldrig trädgårdsmästare, utan gifte sig med konstnären Carl Larsson. Men det är Karins trädgård och blommor som är avbildade på några av hans mest kända målningar. I boken "I min trädgård vill jag vara Karin" (Bonnier Fakta) av Elisabeth Svalin Gunnarsson får vi följa med in i Karins, och hennes makes, värld och liv på Lilla Hyttnäs i Dalarna. Där växte trädgården fram, samtidigt som Karin födde åtta barn och ständigt såg till att vänner och gäster hade det bra. Livet på Lilla Hyttnäs var enkelt och funktionellt och sett med dagens ögon modernt, inte högtidligt och stelt.
Författaren Elisabeth Svalin Gunnarsson har läst tusentals av Karins brev som är bevarade på Uppsala universitetsbibliotek. Hon har noga granskat bilder och målningar, och med de gröna glasögonen på vaskat fram en bild av Karin Larssons stora intresse för trädgård och blommor.
Historier från då, men boken är också fylld med kunskap som vi kan använda oss av i dag. Följ Karins trädgårdskalender, snickra den gröna spaljén eller bind hennes förgätmigejkrans.
I Dalarna bor ocksåjournalisten och författaren Göran Greider. Hans liv som debattör med socialistiska förtecken kan tyckas långt från Karin Larssons borgerliga liv, men trädgårdsintresset är detsamma. Hans "I trädgården hörs andra ekon" (Ordfront) är en mer resonerande än praktisk bok om varför vi har trädgård. Huvudtesen är "jag odlar, alltså finns jag till".
Greider har ett avspänt förhållande till sin trädgård där han odlar sin potatis och funderar kring livet. I boken gör han också personliga avstickare in i trädgårdshistorien för att koppla ihop nu och då: "Trädgården både absorberar och utsöndrar tid. En trädgård kräver din tid, ditt tålamod men ger dig också tillbaka tid som gått".
Om det grönas betydelse för oss människor och vår hälsa skriver trädgårdsjournalisten Eva Robild i "När själen får grönska" (Bonnier Fakta). Betoningen går att lägga på vilket av orden i bokens titel som helst. Själen och det gröna är lika viktiga. Robild fördjupar sig i vad det gröna _ växterna, träden, naturen _ ger oss människor. Avkoppling, men också frid. Att göra ett glädjeskutt på skogspromenaden är en befriande kraft, viktig för att vi ska överleva som individer.
Trädgårdslyckan delar hon med Hannu Sarenström, mannen med en trädgård på Kinnekulle i Västergötland som många har fått chansen att besöka. Han skriver kärleksfullt om den i "Trädgårdslycka" (Norstedts): Om vad han har gjort, hur han har gjort och varför. En summering, för nu lämnar han sin trädgård för en annan i Danmark. Där väntar nya gröna utmaningar.
Det händer inte ofta att det skapas en helt ny offentlig trädgård i Sverige. Men Astrid Lindgrens Näs är en sådan. Runt Lindgrens barndomshem Näs i Vimmerby, där hagar och ängar bredde ut sig, har det under de senaste åren vuxit fram tre trädgårdar. Skapade för lust, lek och inspiration.
Karin Eliasson är konstnärlig ledare och trädgårdsmästare på Näs och har skrivit boken "Trädgårdarna på Astrid Lindgrens Näs" (Salikon). Den handlar om hur man anlägger en trädgård, men är också en berättelse om en av våra mest kända och älskade svenskar. Vackert, varsamt och vänligt.
Vill man till sist också läsa om hur det är att ha trädgård både som yrke och hobby så är antologin "Artemisiasällskapet" (Norstedts) en läsupplevelse. I boken berättar tolv trädgårdsskribenter om sina liv bland grönskan. (TT)