När allt annat är visset och trist kliver barrträden fram och tar plats i rampljuset. De är formstarka och finns i otroligt många variationer.
– På vintern kan de få vara stjärnorna i trädgården när lövträden bara står och spretar, säger Henrik Sjöman.
Han är landskapsarkitekt och forskare och delar sin tid mellan Göteborgs botaniska trädgård och SLU Alnarp i Skåne. För honom är vintern en tid då man ska se på sin trädgård med helt andra ögon. Uppskatta det vintervärde som bara syns just nu.
– Men det ska naturligtvis vara rätt växt på rätt plats. Det är ingen skam att fälla något som hamnat fel, eller om man vill lyfta fram något som har hamnat i bakgrunden.
Bäst just nu gör sig de växter som faktiskt anpassat sig efter snö och kyla. Kryptujan, 'Microbiota decussata', till exempel. Där den växer vilt i östra Sibirien tappar den sin gröna färg på vintern och utvecklar en vacker bronsfärg för att bättre skydda sig mot det kalla klimatet. En överlevnadsstrategi som gör att den riktigt gnistrar vintertid. Den tujan skulle Henrik gärna se mer av i svenska trädgårdar. Gärna med vita tulpaner som sticker upp bland de bronsfärgade barren när våren kommer.
– Vi gjorde bort oss på 1960- och 70-talen när vi överanvände barrträd och andra städsegröna växter. Nu kommer en ny generation trädgårdsägare som inte blivit lika negativt påverkade.
Därmed hoppas Henrik Sjöman att barrväxterna kan få revansch och komma tillbaka i den svenska trädgården och skapa vackra miljöer – inte minst på vintern.
Stora vintergröna pjäser kan gärna stå en bit bort från huset. Inte bara för att de syns bättre utan för att de dämpar hårda vindar väldigt effektivt. En snygg vintergrön växt ger på så sätt bättre klimat i det gröna rummet.
Nära huset sätter man hellre de mindre buskarna och perennerna och väljer naturligtvis de som är som finast på vintern. Trollhasseln med sina doftande gula blommor, hybridolvonet som blommar tidigt i rosa, vinterjasminen som kan klättra vid väggen och julrosor som underplantering. Pricken över i:et kan vara ett lågt prydnadsäpple där frukterna sitter kvar och låter trädet bli ett naturligt fågelbord.
– På vintern är vi ju inte så mycket i våra trädgårdar. Men desto viktigare då att det vi ser inifrån är vackert och gör nytta, säger Henrik.
Tänk på barrens form och färg. En mörkgrön växt med ljus undersida kan bli magisk när det blåser. Ett litet träd med hängande grenar ger rörelse och skuggspel.
– Den koreanska tujan med sin silvervita undersida glittrar dramatiskt när det blåser.
I sin forskning reser Henrik Sjöman mycket för att se hur träd och buskar beter sig på sina naturliga växtplatser ute i världen. Hans resor har gått till bland annat Kina och Japan, Kaukasus och Nordamerika. Överallt ser han exempel på växter som skulle fungera bra i det svenska klimatet, men som inte är tillräckligt testade ännu. En del är planterade i det så kallade landskapslaboratoriet på Alnarp, som han har varit med att utveckla. Där växer nu en mängd träd och buskar som kanske kommer att platsa som framtidens vintervärda växter här hemma. (TT)