Tänk att ha mogna äpplen i trädgården hela säsongen - från samma träd. Eller tjugo olika äppelsorter i korgen fast du bara har två träd. Det är möjligt med hjälp av ympning, som innebär att man fäster en kvist från en annan äppelsort på sitt befintliga träd.
- Om man ympar kan man få många olika äppelsorter även i en liten trädgård, och dessutom gör man en kulturhistorisk gärning genom att hålla liv i gamla sorter, säger trädgårdsmästaren Krister Andersson från Sveriges pomologiska sällskap.
Januari och februari är bästa tiden att ta ympris, alltså själva kvistarna som man sedan ympar fast på trädet. Då har det ofta varit en rejäl köldknäpp, och de skott som är dåliga har redan skadats av kylan och kan sorteras bort. Ta ympriset när det är blidväder.
- Det får inte vara rimfrost i grenarna, för då ser man inte ordentligt hur de ser ut. Ta ympriset från friska träd, annars riskerar du att föra vidare sjukdomar, säger Krister Andersson.
Ett bra skott till ympris är ett årsskott, av en blyertspennas tjocklek, som växer på trädets soligaste sida - gärna i toppen.
Klipp av skotten med en vass sekatör. Om du tar skott från flera olika träd, se till att tvätta verktygen ordentligt mellan ingreppen. Detta för att förhindra spridning av svampsjukdomar som fruktträdskräfta eller grenskorv.
- Spreja gärna med rödsprit och bränn av bladen med cigarettändare för att vara helt säker, säger Krister Andersson.
Rensa bort de skadade skott och de som har för få eller underutvecklade knoppar. Bunta ihop ympkvistarna, bind om ändarna med en gummisnodd och skriv en tydlig etikett så att du minns vilken sort det är. Sedan gäller det att förvara det rätt tills det är dags att sätta ut dem i träden.
- Jag brukar linda i blött hushållspapper runt dem, och lägga i kylskåpet i en platspåse med lufthål. Använd inte tidningspapper, eftersom det kan mögla, säger Krister Andersson.
Just möglet är den största fienden medan ympriset bidar sin tid i kylen.
- Oftast beror möglet på att pappret har torkat, se till att hålla det fuktigt.
Ympkvistarna får ligga i kylen tills saven stiger i träden i april-maj. Tidpunkten varierar i olika landsändar, men du vet att det är dags när barken släpper lätt från veden. Det lättaste sättet är att göra en så kallad barkymp.
- Kapa av en gren på trädet där du vill ha din ymp. Skär ett snitt på tre-fyra centimeter på sidan och vik undan flikarna. Skär ett fyra-fem centimeter långt snitt i ympkvisten på motstående sida av en välutvecklad knopp. Räkna tre extra ögon, alltså tre knoppar, upp från snittet och klipp av ympkvisten där, säger Krister Andersson.
Lirka in ympen mellan bark och ved, och lämna en liten del av snittet på ympen, en liten halvcirkel, synlig. Det gör det lättare för dem att växa ihop. För att binda ihop alltsammans rekommenderar Krister ett hårt surrat gummiband.
- Det går att använda vulktejp eller isoleringsband också, men vulktejp är svart och kan bli för varm. Och isoleringsband är så stumt att det finns en risk att grenen inte kan växa som den ska.
Förslut alla snittytor och gummibandet med ympvax eller sårbalsam för att undvika uttorkning. Glöm inte toppen på ympen!
- Håll koll så det inte rinner av - många produkter som finns på marknaden är alldeles för tunnflytande, säger Krister Andersson.
Nu måste ympen skyddas för väder och vind. Är det ett blåsigt läge kan man vira runt lite fiberduk.
- En del säger att man ska trä över en plastpåse, men det tycker inte jag, det blir alldeles för varmt, säger Krister Andersson.
Sedan är det bara att vänta - efter tre till fyra veckor börjar knopparna växa. Har det inte hänt något inom fem veckor har ympkvisten dött och ympningen har misslyckats.
- Det är vädret som avgör. Förra året var det jättesvårt eftersom det var en extremt torr och varm vår. Men ett normalår bör 50-70 procent av ymparna ta sig.
Om ympen går i blom det första och andra året bör man pilla bort blommorna och inte låta ympen sätta frukt. Andra året skär man tillbaka tillväxten så att ympen förgrenar sig. Tredje året kan man hoppas på frukt från sin nya äppelsort! (TT)