Här luktar god gammal verkstad

Alfvéns Bilservice står det på en gul plastdekal, fasklistrad på dörren mellan bilverkstaden och pannrummet. Dekalen har suttit där sedan Peter Alfvén öppnade verkstaden för 40 år sedan.

11 april 2018 10:27

I januari i år, nästan exakt på dagen för 40 år sedan som han öppnade, slog han igen firman.

– Sedan jag stängde bilverkstaden har jag inte rört en pryl här inne, allt är intakt, som det var när jag startade verksamheten, säger Peter Aflvén när vi först sätter oss inne på kontoret, omgivna av typiska tapeter från 1970-talet och foton av bilmodeller från 1980-talet tejpade på väggarna.

Han sticker inte under stol med att det är med blandade känslor han lämnar sitt livsverk. Peter har bott i hela sitt liv i Tierp. Som tonåring jobbade han först på Pricks bagerier, men det starka bilintresset tog snart över helt.

– På sjuttiotalet jobbade jag fyra år på den Volvoverkstad som fanns här då. Tvärs över gatan låg en Volkswagen-verkstad. Jag hade en Volkswagen och brukade köpa reservdelar hos Helge. En dag sa han att han var lite trött på verkstadsjobbet och frågade om jag ville ta över. Det var lite skämtsamt, men jag tände till på förslaget. Jag hade gått och funderat på att starta en egen verkstad. Så tog jag över Östergrens Bil, året var 1978, berättar Peter som startade Alfvéns Bilservice.

Fastigheten som bilverkstaden är inhyst i på Parkgatan 14 är en stor gul byggnad på uppemot 350 kvadratmeter. Den äldsta delen är från 1920-talen. Från början var det snickerifabrik i huset. Bilverkstaden som Peter Alfvén byggt upp är nästan som ett museum. Här finns verktyg och maskiner som fungerar än i dag, som hängt med i verkstaden nära på ett halvt sekel, ända sedan Helge Östergren började mecka med bilar här i början av 1970-talet.

– Själv så sålde jag reservdelar, reparerade och servade jag Opel i första hand, men jag tog emot alla märken. Man kan säga att jag varit något av en bysmed, för vid sidan av bilarna har jag svetsat gräsklippare och lagat snöslungor och reparerat gud vet vad. Jag har verkligen haft ett roligt liv och fått många vänner genom mitt jobb, säger Peter och visar runt på lagret och i verkstaden.

Hyllorna går från golv till tak och är fullproppade med reservdelar. Tändstift, avgasrör, vajrar till kopplingar och handbromsar och högar av packningar... Här finns tusentals delar och mängder av verktyg och maskiner, mycket från 1980-talet som inte längre kommer till användning.

– Förr renoverade man topplock, det gör man inte längre. Och avgassystem böts vid var och varannan service. Nu är kvalitén på sådant mycket bättre och byts sällan. Jag har inga verktyg för att programmera om de nyare bilarna, men allt fysiskt har jag klarat av.

Nu vid 64 års ålder har kroppen sagt ifrån. Därför har han valt att slå igen.

– Det har varit ett slitsamt jobb. Man får värk i axlar och nacke. Det är tidspressat och stressigt, för andra bilar är hela tiden inbokade, säger Peter som inte riktigt vet vad han ska göra av bilverkstaden och fastigheten.

Det luktar fortfarande bilverkstad. Men doften av olja och avfettningsmedel har avtagit. En Volvo står på den hydrauliska billyften i verkstadshallen, Peters egen bil. Verktyg och instrument runt omkring är välanvända. Ljusrören i taken lyser skarpt och vitt.

– Visst skulle jag vilja ha kvar verkstaden som en hobbyverkstad, men jag vet inte. Jag kanske säljer allt som det är. Då ingår bostadshuset också som finns på tomten och bara ligger tiotalet meter från bilverkstaden. Vi får se vad som händer.

Så jobbar vi med nyheter
 Läs mer här!