– Då vår tomt ligger på delar av det kulturområde där hamnbygget planeras anser vi att vi är berörda och har rätt tycka till om vad som byggs där. Vi kommer att överklaga förvaltningsrättens beslut till Kammarrätten om att vi inte har någon talan i ärendet, menar Hans Åkesson.
Det är vid Gammelhamn i Sikhjälma på Hållnäshalvön som Sikhjälma bysamfällighet har planer på att öppna upp och bygga till i den gamla hamnen. Bysamfälligheten äger den aktuella marken och ytterligare 15 000 kvadratmeter mark i området.
Förutom en iläggningsplats för båtar vill samfälligheten bygga 15 redskapsbodar och anlägga en ny väg i området. Från kommunen har samfälligheten fåttklartecken till planerna samt dispens från strandskyddet för att muddra en 60 meter lång båtränna från Lövstabukten upp till Gammelhamn.
Åkesson har överklagat samfällighetens planer till länsstyrelsen då han menar att det är ett intresse naturområde med djur och växter och fornlämningar som hotas om hamnplanerna genomförs.
– Vår uppfattning är att detta är ett område som det är viktigt att bevara för framtida generationer, säger Hans Åkesson som även tycker att hamnverksamheten kommer väl nära hans sommarhus.
Länsstyrelsen valde dock att gå Tierps kommuns linje och lämna klartecken till planerna.
Åkesson har överklagat länsstyrelsens beslut till förvaltningsrätten. I överklagandet frågar sig Åkesson om det är lämpligt med ett hamnbygge i ett fornlämningsområde.
Nu har förvaltningsrätten i Uppsala kommit med sitt beslut där man säger att Åkesson inte är en direkt part till länsstyrelsen och därför inte har rätt att överklaga beslutet.
I beslutet konstaterar rätten att Åkesson är granne med Sikhjälma bysamfällighet som är den direkta parten och den som berörs av beslutet.
I sitt beslut skriver rätten att utgångspunkten är kulturmiljölagen och förvaltningslagen och att den rättspraxis som utvecklats där är vägledande om Åkesson har rätt överklaga länsstyrelsens beslut i ärendet.
Förvaltningsrätten hänvisar bland annat till hur högsta förvaltningsdomstolen resonerade i ett fall när en miljö- och naturskyddsförening ville överklaga i ett likande ärende.
I det fallet sa domstolen nej och menade att föreningen inte var en direkt part i ärendet och därför inte hade rätt att överklaga.
I domen sägs också att lagstiftningen inte är utformad på ett sådant sätt att syftet är att skydda intressen hos ägare av grannfastigheter, närboende eller andra.