Vilda blommor synades
Sumpviol, vårört, långsvingel, myskmadra har ni hört talas om dem? I sumpmarkerna vid Dalälven finns de att bese, dessa sällsynta svenska växter. Några intresserade botanister hade mött upp i Söderfors på De vilda blommornas dag i Norden.
I år hade man valt ut Bredforsens naturreservat i Söderfors, där man vandrade i Dalälvens strandkant. Ett antal mycket initierade botanister hade mött upp för att med egna ögon bese de botaniska rariteterna. Inga gullvivor, mandelblom, kattfot eller blå viol här inte.Däremot sumpviol.
—þq>Det är marker som botaniskt utmärks av att de översvämmas då och då av Dalälven, säger Svante Strokirch i Tierps Naturskyddsförening och böjer sig ner och visar på en sumpviol.
—þq>Den är rödlistad, men finns här i de kalkrika trakterna vid Dalälven. Den blommar tidigt, före andra blommor.
Gynnsamma översvämningar
I dessa marker frodas vissa typer av växter som hamnar här på grund av återkommande översvämningar i Dalälven. Kraftbolagens vattenregleringar skulle ha kunnat ta död på en del av dem, men tydligen envisas vissa arter med att leva vidare. Gärna en rejäl översvämning här nästa vår!
Ofta förekommer dessa sällsynta arter i ädellövskog.
Vårärten är också vanlig här, tack vare den kalkrika jorden som inlandsisen generöst lämnade efter sig i dessa uppländska marker.
Långsvingeln finns också runt Mälaren, men trivs också utmärkt vid Dalälven.
Så passerar vi kanelfärgad vildros, gökärt, stenbär (fullt ätlig) och fräken, Tre olika fräkenarter visar upp sig inom en kvadratmeter. Det är sällsynt men mycket pedagogiskt av fräkenväxterna att visa upp sig så.
—þq>Men varför finns det inte mer hassel här, undrar någon i sällskapet. Det borde det finnas.
Men det bjuds alltid på överraskningar. Svante von Strokirch skall ut på flera överrask-ningsvandringar i sommar med naturskyddsföreningen.
Så jobbar vi med nyheter