Under två veckor besöker 1200 mellan- och högstadieelever de bruksmiljöer som finns runt om i kommunen. Tanken är att eleverna ska besöka olika kulturarv under sin tid i grundskolan och på så sätt stegvis bygga upp en kunskap om hur människor haft det under århundradena. I veckan var klass åtta från Aspenskolan på besök i Strömsbergs bruk där den lokala kulturföreningen berättade om liv och arbete på bruket.
Eleverna fick prova på smide, sågning och att tända en egen masugn. I den gamla smedjan visade Lövstabrukssmeden Erika Galle hur handsmide går till. Victor Lindelöf från Ullfors tillverkade en liten krok av glödande järn.
– Det var ganska svårt. Men det är kul att få se hur de gjorde förr, säger han när kroken är färdig.
Klasskompisen Edvin Rahm från Kyrkbyn är entusiastisk.
– Det här är både är kul och intressant. Jag gillar historia och det finns ju mycket sånt om bruken, säger han.
Wilma Jansson, som kikar på Viktor Lindelöfs krok, håller inte riktigt med. Men hon tycker historien om bruken ändå kan vara bra att kunna.
Vid Strömsbergs skogsbruksmuseum får eleverna höra om hur kolning gick till. Kol och vattenkraft var grunden för järnproduktionen och många av elevernas anfäder kan antas ha varit sysselsatta både med kolning och i brukens smedjor.
Det är kultur- och fritidsförvaltningen vid Tierps kommun som tagit initiativet till Kulturarvstrappan.
– Vi hade ett pilotprojekt under förra året. Det slog väl ut. I år deltar årskurs 4-9. Nästa år ska lågstadiet med också. Det ska ge en garanti för att alla elever får ta del av det lokal kulturarvet. Tidigare har det varit upp till varje lärare att genomföra, säger kultursekreterare Louise Magnusson.
Varför är det så viktigt?
– Ofta har man mycket fokus på historien globalt. Med kunskap om den lokala historien så är det lättare att förstå hur förutsättningarna kan vara på andra håll i välden, plus att det är viktigt att kunna sätta in sin egen lokala historia i världshistorien.
Projektet har rönt intresse i kommunsverige. Flera har varit kontakt med Tierp för att höra mer.
– Det beror nog på att det finns ett större intresse för vårt kulturarv nu än tidigare, säger Louise Magnusson.
Totalt åtta bruksorter är med i Kulturarvstrappan. I Lövstabruk ligger tyngdpunkten på herrgården och hur de högre stånden levde. I Tobo handlar det om 1900-talet och tillverkning av cyklar, tv-apparater och skidor.