Vendel har fått sitt besökscentrum
På en enda dag infriades den önskan Vendelborna haft i ett par decennier; nu står det nya besökscentret där på plats intill kyrkmuren.
Erik Simonsson har redan "provbyggt" timmerhuset en gång hemma i Hedesunda innan han nu timrar upp det igen på plats intill Vendels kyrka
Foto: Ann Svalander
Initiativet kommer från hembygdsföreningen som vill marknadsföra sin bygd - dels förstås gentemot utsocknes och mer långväga turister, men även inåt mot Vendelborna själva.
- Vi vill synliggöra Vendelbygden och öka kunskapen om och stoltheten över vår historia också hos dem som bor och lever här, menar Stefan Wårdsäter, Vendels hembygdsförening.
När finansieringen till sist var i hamn - Sparbanksstiftelsen har bidragit med 600 000 kronor till projektet - och alla kulturinstanser väl sagt sitt om storlek, placering, utseende och materialval så kontaktades Jan-Erik Simonsson i Vinnersjö, Hedesunda. Jan-Erik Simonsson bygger timmerhus.
På tisdagsmorgonen kom han med sonen Erik, kranföraren Hans-Erik Ekström och ett stort lass nogsamt uppmärkta stockar. Då hade hembygdsföreningen redan fått hjälp av en lokal entreprenör att lyfta de tiotal stora grundstenar på plats som man viggat från Örbyhus slotts ägor. Fram mot kvällningen var alla de femton varven lagda i rätt ordning på varann.
- Vi har timrat upp det en gång redan där hemma, så vi vet att det blir riktigt, konstaterar Jan-Erik Simonsson.
Stockarna har rejäla dimensioner, och även om mycket förstås i dag är bearbetat i maskin så yxar Simonssons fortfarande till stuket på knutarna för hand. Och drevar sedan med lin:
- Det kliar mindre än gullfiber, som man ju använt förut i många år, men nu vill folk hellre ha lin.
Byggnaden är 35 kvadratmeter stor och ska rymma dels en utställning om Vendels forntid, dels information om andra besöksmål runt om i Vendelbygden, som Örbyhus slott, Ottarshögen och det nya fågeltornet vid Vendelsjön.
- Men vi hoppas också kunna utveckla besökscentret till att bli en portal in till hela kommunens alla sevärdheter, med de norduppländska bruken och Hållnäshalvön, säger Stefan Wårdsäter.
Utställningen kommer att omfatta Vendels historia, från stenålder till medeltid, med tonvikt på de unika båtgravarna, vars fynd givit namn åt en hel epok: Vendeltiden, 550-800 e Kr. Men det blir inget museum, meningen är att centret ska kunna ha generösa öppettider året om, utan att behöva vara bemannat.
- Så det kommer att handla om skärmutställningar och modeller.
Tyvärr kan vi av försäkringsskäl inte ha ens kopior av båtgravsfynden. De avgjutningar av en hjälm och ett svärd som tidigare funnits i södra stigluckan i kyrkomuren stals på 90-talet och det skulle kosta hundratusentals kronor att göra nya.
På Vendeldagen 6 juni är det öppet hus på ett 30-tal platser i Vendel och då ska besökscentret förstås visas. Även om taket ännu inte hunnit komma på.
ann.svalander@unt.se 018-478 7 42
FAKTA
När kyrkogården i Vendel skulle utökas 1881 fann man tolv båtgravar i en tät klunga på sluttningen. Gravarna har daterats från ca 600-1050 e Kr och tros ha tillhört samma mäktiga och förmögna ätt. I båtarna hade man lagt krigarutrustning men också föremål för praktiskt bruk i hushåll och hantverk, liksom husdjur - häst, hund, jaktfalk och berguv. Delar av båtgravsfynden kan ses på Gamla Uppsala museum men den mest omfattande utställningen har Historiska museet i Stockholm.
När kyrkogården i Vendel skulle utökas 1881 fann man tolv båtgravar i en tät klunga på sluttningen. Gravarna har daterats från ca 600-1050 e Kr och tros ha tillhört samma mäktiga och förmögna ätt. I båtarna hade man lagt krigarutrustning men också föremål för praktiskt bruk i hushåll och hantverk, liksom husdjur - häst, hund, jaktfalk och berguv. Delar av båtgravsfynden kan ses på Gamla Uppsala museum men den mest omfattande utställningen har Historiska museet i Stockholm.
Så jobbar vi med nyheter