Vattenrådet slåss för sjöns framtid

Länsstyrelsen bör samla kommunledningarna i Tierp, Heby och Uppsala för att få dem att ta ansvar för hur sjön Tämnaren räddas för framtiden. Därför har Tämnarens vattenråd begärt ett möte med länsledningen, ett möte som väntas bli av en bit in på 2010.

Kiell Tofters vid den minnenssten vid Aspnäs som restes med anledning av den stora vattensänkningen 1871-77 som betydde att vattennivån sänktes med runt tre meter.

Kiell Tofters vid den minnenssten vid Aspnäs som restes med anledning av den stora vattensänkningen 1871-77 som betydde att vattennivån sänktes med runt tre meter.

Foto: Johan Eriksson

Tierp2010-01-04 07:00
Vattenrådet arbetar intensivt för att försöka bevara Tämnaren och för att rädda sjön från att försvinna. Rådet betonar allmänintressen och sjöns betydelse för naturvård och miljö.
- Det är ändrade förutsättningar sedan vattendomen fastställdes för 30 år sedan. Då gällde ärendet endast Uppsalas vattenförsörjning genom infiltration av vatten från Tämnaren. Om vi inte räddar sjön nu kommer kommande generationer att döma oss hårt.

Det säger Kiell Tofters, ordförande i vattenrådet. I en UNT-intervju i höstas redogjorde han för rådets idéer för att rädda sjön från att försvinna, något som rådet annars befarar kan ske inom ett sekel. Nu vill vattenrådet genom ytterligare forskning och utredning och ett ökat engagemang från länsstyrelsen driva arbetet vidare.
Det finns enligt Kiell Tofters ytterligare frågeställningar.
- Kan man muddra sjön? Vad finns i slammet, kvicksilver, fosfor, kväve? Och tänk om man kunde muddra sjön och omvandla massorna till bioenergi tillsammans med vass och annat. Då skulle man kunna få ekonomi i det också, säger han.
Vattenrådets arbete är ett sätt att få människor i lokalsamhället att komma till tals och vara med från grunden.

Under hösten har arbetet bland annat bestått av två framtidsverkstäder i Månkarbo och Aspnäs för alla som bor nära Tämnaren. Att människorna runt sjön har olika bekymmer om den är välkänt.
- De i Tierp och Heby bekymras av lågvatten. Vid Nolmyra tycker man tvärtom, där uppfattas högt vattenstånd som problemet. Det är därför vi vill komma till tals med länsstyrelsen, säger han.
Kiell Tofters hoppas att länsstyrelsen och kommunerna tillsammans kan agera för att förändra den gamla vattendomen. Då kan sjön leva vidare, restaureras och motsvara kraven på god kvalitet. Något som är en hörnpelare i den moderna vattenförvaltningen.
Gunilla Lindgren på länsstyrelsens miljöenhet är väl medveten om att motstridiga intressen runt sjön och flera gamla vattendomar försvårar hanteringen av Tämnaren. Hon anser att de gamla vattendomarna borde skrivas om och ersättas med en ny.
- Omprövning kostar pengar och vem ska betala? undrar hon.

Hon pekar samtidigt på det omöjliga i att länsstyrelsen, som har tillsynsansvar, också skulle driva ett omprövningsärende. Gunilla Lindgren ser som en möjlig väg att vattenrådet kan få de berörda kommunerna Tierp, Heby och Uppsala in på omprövningslinjen. En väg hon beskriver som krånglig och full med fallgropar.
Allra helst skulle hon se att en omprövning föregås av en förändring av hela vattenlagstiftningen.
- Vattenlagen är en av de äldsta i miljöbalken. Den är till hundra procent en exploateringslagstiftning som ger rättigheter, men inte skyldigheter, säger Gunilla Lindgren.
BAKGRUND
Tämnaren har sänkts i flera omgångar och dess yta har minskat från omkring 70 till 37 kvadratkilometer. Vattenmängden minskas också av att sjöbottnen "växer" av slam och dy. Enligt EU:s ramdirektiv för vatten, som Sverige måste följa, ska alla vatten ha "god status" 2015. Landet har delats in i fem distrikt med var sin vattenmyndighet. De är skyldiga att samråda med alla berörda och därför bildas lokala vattenråd.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!