Vandringsledare var Bertil Johansson, som förde besökarna både över sina, storbolagets och en grannes marker. Demonstrationsgården är en av ett 15-tal i Mellanskogs område, men den enda i Uppsala län.
Under promenaden redogjorde han för hur en skogsförvaltning kan bedrivas med omsorg om snart sagt varje planta, med varsam markberedning och hur viltskador kan minskas samtidigt som skogens djur gynnas.
Han vill därmed ge en motbild till sommarens debatt som följde av en uppmärksammad artikelserie i DN. Där beskrevs ett svenskt skogsbruk i sammanbrott, som till stor del lämnar kalhyggen efter sig.
– Svenska Naturskyddsföreningen har en skräckfilm som visar stora hyggen. Det är inte roligt, sa Bertil Johansson.
Beroende på vem som odlar skogen och i vilket syfte kan odlingen ha olika inriktning.
– Vi privata skogsägare som äger sågverk tillsammans vill ha fina, kvistfria brädor och plankor, sa han och jämförde med storbolagets skog i ett angränsande område.
– Där gödslas och glesas ut för att de ska få ut så mycket kubik som möjligt till sina kartongmaskiner. Vi privata skogsägare måste visa att vi driver småskaligt skogsbruk, sa Bertil Johansson.
Längs besöksgårdens skogsslinga med flera stationer berättade vandringsledaren om olika markförutsättningar, hur skogen gallrats och föryngrats och vika resultat olika metoder kan få.