UNT TV: På besök i ardennerfästet

Den svenska ardennerhästen är den enda moderlandsrasen som går framåt i Sverige, enligt avelsföreningarna. Cecilia Birgersson i Skämsta är en av dem som jobbar hårt för att bevara hästtypen.

Hör ihop. Cecilia Birgersson, ordförande i Upplands Ardennerklubb, med stoet Primula. Bredvid står mamma Peggy.

Hör ihop. Cecilia Birgersson, ordförande i Upplands Ardennerklubb, med stoet Primula. Bredvid står mamma Peggy.

Foto: Erik Leijonhufvud

Tierp2016-10-17 15:55

Det är ett lugnt och rofyllt välkomnande som tågpendlaren får någon halv kilometer innan Upptåget stannar till i Tierp. Kraftiga kroppar med tjocka, nedsänkta halsar i de rymliga hagarna. Att tåget susar förbi rör inte Peggy, Primula, Repris och Bella i ryggen. Det är så de heter i den gnäggande välkomstpatrullen.

– Kom nu, vi ska gå ut i hagen, säger Cecilia Birgersson och svänger runt 1,5 ton häst i stallgången.

Utan knot följer mor och dotter med henne ut till kompisarna i hagen. Men så kärvänligt är det inte till en början. Peggy, som är mamma till både Primula och Repris, fäller öronen bakåt för att få fri väg till vattenkällan. Ett par sekunder senare har lugnet lagt sig igen.

– De travar fem steg, ett halvblod kan skena en halv kilometer. Det är en enorm skillnad mellan häst och häst, säger Cecilia Birgersson.

Det var ett lössangripet ardennerföl som blev början på hennes kärlek till hästrasen. Systerns Islandshäst behövde sällskap.

I dag har Cecilia Birgersson en egen liten flock och är en viktig kugge i arbetet med att säkra ardennerhästens framtid. Förra året vände antalet betäckta ardennerston uppåt visar statistik från avelsföreningarna och det ser just nu lite ljusare ut för rasen, som importerades till Sverige i slutet av 1800-talet, jämfört med Gotlandsrusset och den nordsvenska brukshästen.

– Avelsföreningen har varit duktig på att berätta vad man kan använda hästen till. I dag är det inte bara gamla gubbar som har ardennerhästar.

Hästen används i dag i skogen, till gräsklippning, snöröjning, körning, dressyr och Cecilia Birgersson ser gärna att fler ridskolor tog in ardennerhästen. Perfekt till "skogsmulleridning", handikappridning och för dem som vill börja sin ridbana på något lugnt och tryggt, menar hon.

Just att påvisa hästens olika användningsområden är en nyckel för att rasen ska överleva på sikt. Hon klipper själv gräs med sina hästar, kör brudpar och kör i skogen, men ser fler användningsområden:

– Jag skulle gärna se att hästar kunde vara med och tömma kommunens soptunnor, att vi kunde komma i kontakt med äldre på ålderdomshem och köra skolklasser.

Cecilia Birgersson är ordförande i Upplands Ardennerklubb. Den arrangerar utbildningar i körning, laga läder-kurser och olika evenemang. Nästa helg är det dags för plöjningsdag i Gryttjom med naturliga hästkrafter, och dem som får traktorhjul att rulla.

– Det är oerhört svårt att plöja med en hästplog.

Hon förklarar att hästarna ska dra jämnt, i dubbel bemärkelse. Helst rakt också. Mängder av inställningar finns på plogen och olika jordar kräver olika tekniker.

Det är med stor värme som hon beskriver sitt förhållande till hästarna.

– Att köra en sväng efter en stressig dag - det är terapi.

Ute i hagen är det gräsligt lugnt, men skenet bedrar. I april nästa år kan det vara dags för Primulas andra föl.

– Framtiden är tryggad.

Fakta

Kraftfulla och lugna hästar

Till Sverige kom de första ardennerhästarna 1873, införskaffade av greve Carl Gustaf Otto Christian Wrangel. Tre ardennerhingstar och två ston blev grunden för den svenska ardenneraveln. Den kraftfulla hästrasen, känd för sitt lugna temperament, har sitt ursprung i Belgien. Ardennern har oftast använts som arbetshäst inom tyngre jordbruk och transport, idag är den vanligast som körhäst, men används också inom skogsbruk.

Avelsföreningen för Svenska Ardennerhästen ansvarar för registrering av alla individer och stamboksföring av ston och hingstar. Det är en rikstäckande förening som har till syfte att utveckla och bevara den svenska ardennerhästen.

Den lokala klubben, Upplands Ardennerklubb, med 75 medlemmar och ca 60 hästar, anordnar kurser i körning, visning med mera.

Det finns i dag cirka 70-75 hingstar godkända för avel, och förra året betäcktes 440 ston i Sverige. I hela landet finns cirka 5 000 ardennerhästar. Det kan jämföras med att det 1960 betäcktes 11 100 ston i landet.

Källor: www.ardennerforeningen.nu och Upplands Ardennerklubb

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!