En sadelkammare från det förra sekelskiftet, på en gård i Vendel, är konstnären Anna-Karin Axelssons nya hemvist sedan ett par år. Här har hon sin verkstad för drejning, keramik och skulptering.
Hon har sin bostad bara bara ett kort stycke härifrån, där hon även har sin ateljé för måleriet.
– När jag kom hit från Tobo var det först meningen att jag skulle ha min ateljé i stallet, alldeles intill sadelkammaren. Ja, tidigare så fanns det Vendel Islandshästar här. Stallet är inte i det skicket att jag kan ha min verksamhet där, det skulle behöva en rejäl ansiktslyftning. Och här i sadelkammaren saknar jag vatten, så helst skulle jag behöva en mer ändamålsenlig ateljé för min keramik och mitt skulpterande. Hm, vi får se hur det blir, säger Anna-Karin Axelsson, proppfullt omgiven av målningar, keramik och skulpturer, signerade av henne själv.
Anna-Karin Axelsson har gått vidare i sitt konstnärliga sökande. Här i ateljén finns något av det senaste i hennes konstnärliga uttryck; kärl, urnor och krus i stengods. Modeller som gjort starkt intryck och som hon gett färg, mönster och form, är föremål som illustrerats i rapporter från arkeologiska utgrävningar.
Det är föremål från Vendel, Ekerö, Gotland och England, med flera platser.
Ett föremål är en kopia av en rödbrun gravurna, daterad från 600-talet. Gravurnan upptäcktes vid utgrävningar på Lunda gravfält. På urnan finns solmärken och andra symboliska märken.
– Jag har gjort egna stämplar av de symboliska märkena som jag använt och ”ristat” in på urnan, förklarar Anna-Karin Axelsson.
För närvarande fokuserar sig Anna-Karin Axelsson på att skulptera i lera och att måla. På ett bord i ateljén finns några av hennes senaste skulpturer; en som kvinna talar i telefon, eller mannen som sitter på en stol.
På väggen hänger några av hennes senaste målningar. Intryck som blivit till bilder är omgivningarna där hon bor och verkar: Vendelbygden.
– Jag älskar Vendelbygden och hämtar mycket av min inspiration i måleriet och skulpterandet härifrån. Det är så vackert här. Vendel är verkligen en lugn och skön plats för konstnärligt skapande, förklarar Anna-Karin Axelsson.
"Hej! Mitt namn är Vincent och mina två största intressen är havet och att måla. För några år sedan kom jag på idén att kombinera dessa och slå två flugor i en smäll: Bidra till ett levande hav och på samma gång sälja min konst."
Så presenterar sig Vincent Persson själv på nätet.
Hans ambition är att kunna leva helt och hållet på sin konst.
– Som liten älskade jag att rita och måla. Mamma har berättat att när konstnären Roland Backlund kom till mitt dagis så blev han förtjust i en bild jag gjort, där jag använde flera färger som tilltalade honom. Under en period i tonåren tappade jag intresset för att uttrycka mig i bilder, men sedan kom intresset tillbaka, säger Vincent Persson.
Hans motivvärld är havet och havsmiljön, både ovanför och under vattenlinjen. Många av hans modeller är arter av djur och växter som fortfarande lever i våra hav. Han skildrar gärna arter som folk i allmänhet inte vet så mycket om, som nakensnäckor, zebrasjöhäst, spökkrabba, kejsarpingvin och maneter.
– Men i mina målningar finns en bred variation av arter. Jag målar allt från abborrar till flamingos. Späckhuggare återkommer i mina bilder, säger Vincent som målar havsdjuren som de är, realistiskt, med starka, klara färger.
Vincent vill även visa på skörheten, hur arter hotas i vår tids klimatförändringar. Han bryr sig om de hotade havsdjuren. Därför har han sedan några år låtit en del av de pengar han får in från försäljningen gå till Världsnaturfonden.
I somras tog Vincent Persson steget att gå ner i tid som lärare, från heltid till halvtid.
– Jag vill helt enkelt få mer tid till måleriet. Ska jag lyckas måste jag ägna så mycket tid som möjligt åt konsten, säger Vincent som i slutet av september reste till Mallorca för en vecka.
Mallorca är en plats han varit på många gånger. Medelhavet är en stor inspirationskälla för hans konstnärliga sökande.
Ett av hans stora intressen är att dyka. Undervattensmiljön ger inspiration till nya bilder och nya motiv i måleriet.
– Jag ville faktiskt bli marinbiolog, jag älskar ju havet, men valde ändå läraryrket, men som sagt, nu får vi se...