Trotsiga män och kvinnor i ny bok

Ett par hundra människor som på ett eller annat sätt banat väg för religionsfrihet och demokrati passerar revy i boken Uppbrott. Huvudpersonerna i boken är Per Ulrik Wallberg och Carl Johan Ericsson. Under tioårsperioden 1857-1867 får vi följa deras familjers äventyr och öden då de bröt ny mark för baptismen i Uppland. De blev förgrundsgestalter för att grunda en rad baptistförsamlingar under en period då tuffa tider och konventikelplakatet gällde.

Konventikelplakatet var en lag från 1726 som förbjöd bönemöten i hemmen. Brott mot lagen kunde resultera i stränga straff som fängelse. Under hela 1800-talet var det bekymmersamt med religionsfriheten som kom successivt.
– Jag har hämtat stoff och använt källmaterial till texten ur Per Ulriks Wallbergs dagboksrapporter till baptistledningen i Stockholm. I dessa dagboksanteckningar kommer det fram många dramatiska och uppseendeväckande händelser. De vågade ha andakter i hemmen trots att länsman var efter dem, säger Valter Mattsson.

Per Ulrik Wallberg sådde baptismens frö på många platser i Uppland. När Wallberg kom till Tierp för att predika varnade prästerna folket för honom.
– Det lutherska inflytandet var starkt i Tierp, så starkt att en motståndsrörelse växte fram mot baptismen. Lagstiftningen gick kyrkans väg och baptismen skulle utrotas. När Wallberg kom till Vendel tvångsdöpte prästerna barn. Ja, prästerna ville att länsman skulle hämta barn och överlämna åt prästerskapet, men det ställde länsman inte upp på med motiveringen att han inte förstod sig på sådana saker.
Något av det som Valter Mattsson tycker att epoken om det religiösa och politiska förtrycket har att lära oss är att vi ska slå vakt om demokrati, tanke- och trosfrihet.