Tre av fyra vårdcentraler saknar läkare

Bristen på allmänläkare är utbredd i hela landet. Statistik som UNT begärt ut från Region Uppsala visar att endast fem av 20 vårdcentraler som drivs i offentlig regi i länet har full läkarbemanning med specialister i allmänmedicin. Hyrläkare och vikarierande läkare utan specialistutbildning används för att fylla luckorna (se fakta).

Johnny Sternesjö som är ordförande i Distriktsläkarföreningen säger att läkarbristen är ett stort arbetsmiljöproblem på flera håll. Han påpekar också att det bara är hos specialistläkarna som patienter kan lista sig.

– Det blir en tung börda för de kvarvarande läkarna att ta hand om alla patienter när det inte finns tillräckligt med läkare.

Vid Tierps vårdcentral där Johnny Sternesjö är verksam har man nära nog full läkarbemanning. Han ser flera bidragande orsaker.

– Det är a och o att man har möjlighet påverka sin arbetssituation. I Tierp upplever vi att vi har en bra ledning, då sprider sig det ryktet och folk vill stanna eller komma hit och jobba. Det är även viktigt att det finns full bemanning med sjuksköterskor.

Ett förslag som Distriktsläkarföreningen driver nationellt är att arbetsgivare ska ge allmänläkare möjlighet att räkna in pendlingen i arbetstiden.

– Ofta är det på sådana vårdcentraler som det är brist på läkare, säger Johnny Sternesjö.

Torun Hall som är direktör vid förvaltningen för Nära vård och hälsa i Region Uppsala är väl medveten om problemet. Läkarlönerna inom primärvården har enligt henne varit eftersatta.

– Jag vet att det är så att distriktsläkarna i Region Uppsala har haft lägre lön än andra regioner i Mellansverige som vi jämfört med. Därför har vi gjort lönesatsningar år 2017 och även nu år 2018.

Att räkna in pendlingen i arbetstiden eller införa arbetstidsförkortning är inget som Torun Hall kan säga ja eller nej till.

– Vi har infört lönepåslag för vårdcentraler med läkarbrist. Men vi kommer att ha många nya tankegångar, det finns andra möjligheter också.

Hon lyfter särskilt fram arbetsmiljö- och ledarskapsfrågor.

– Det är något som vi jobbar med på våra chefsdagar. Om läkare får höra talas om att det är bra arbetsmiljö och en bra chef kan det kanske locka mer än en hög lön. Möjligheten att påverka sin vardag, kollegerna och det lokala chefskapet betyder mycket.

Torun Hall är kritisk till att en nationell satsning på primärvården länge uteblivit. Men nu blåser andra vindar säger hon, och syftar på utredningen Effektiv och nära vård 2030 som Göran Stiernstedt lett. Regionstyrelsen har ställt sig bakom målbilden och strategierna.

– Vi har i dag en mycket sjukhustyngd vård. Det kommer ske en förskjutning från sjukhusvård till primärvård, närvårdsteam och närvårdsavdelningar. I stort sett allting utom specialistsjukvården kommer att finnas inom primärvårdens hälsocentraler och vara nära patienterna. Dessutom blir det en högre grad av digitala lösningar.

På kort sikt vill primärvårdsledningen och även politikerna i personalutskottet minska antalet hyrläkare. Ett förslag som just nu diskuteras är att fasa ut beroendet av hyrpersonal till år 2020.

– Vi brukar säga att en hyrläkare kostar 1,5 gånger mer vad en vanlig läkare kostar. Så det är dyrt, och det blir inte heller någon kontinuitet för patienterna. Men om vi inte har hyrläkare orkar inte den övriga personalen vara kvar heller. Det blir lätt en ond cirkel.

Torun Hall ser ändå en positiv trend med alltfler ST-läkare som tjänstgör inom primärvården.

– Det finns positiva tongångar. Jag hoppas att de ST-läkare som ska bli specialister vill stanna inom primärvården när de färdigutbildade, och att man vill vara en del av den nära vården.