De var strax efter midsommar som Michael och Anders Johansson fick flera oönskade besök av en stor flock tranor. Tranorna visade sig vara intresserade av potatisodlingen som de bedriver genom företaget Upplands potatis AB.
– Det var riktiga jätteflockar som häckade på åkrarna. Vi provade allt men inget fungerade, säger Michael Johansson.
Bland annat provade de gasolkanoner som ger ifrån sig högljudda smällar med jämna intervaller – vilket inte uppskattades av grannarna. Och tranorna vande sig snabbt vid skrämselmetoderna. En sista utväg var att ansöka om skyddsjakt. En ansökan som nu beviljats av länsstyrelsen i Uppsala län om tio tranor. Hittills har de skjutit två stycken.
– Det har varit effektivt och de har hållit sig undan senaste veckorna. Men de kommer nog tillbaka när blasten försvinner, säger Michael Johansson.
Han uppskattar att ungefär en hektar potatis ska ha blivit förstörd och att de förlorat ungefär 100 000 kronor. Men det är inte enbart tranorna som är skyldiga.
– Vi har även stora problem med vildsvin, i dagsläget har vi jägare på plats nattetid ute på åkrarna som vi arrenderar. Bara under sommaren har vi nog skjutit av ett 30-tal.
Michael Johansson visar oss en av åkrarna som arrenderas ut till Göran Mattsson. Överallt syns spår efter betande vildsvin.
– Det är ett riktigt tufft jobb för jägarna som får sitta här hela nätterna. De har ju heltidsjobb att gå till när jaktpasset är slut, säger han och begrundar skadorna som uppskattas innefatta ungefär 15-25 procent av den totala skörden.
– Man får ingen riktig sömn om nätterna eftersom man bara ligger och tänker på hur mycket som förstörs. Det har aldrig varit så mycket problem med vilt som i år, säger Michael Johansson som nu planerar att sätta upp stängsel runt åkrarna nästa vår.
Tranorna har under en längre tid varit ett stort problem för lantbrukare i Uppland. Och vanligtvis beviljas brukarna ersättning för skadorna de åsamkar. Att skyddsjakt beviljas hör däremot till ovanligheterna eftersom fåglarna är fredade enligt rådande EU-direktiv och får normalt inte jagas. Direktiven infördes sedan en tid tillbaka för att skydda tranorna som nu har återhämtat sig väl och mår bra.
– Direktiven släpar efter något. Beslutet om att införa dem togs i slutet av 70-talet och efter det har det gått väldigt bra för den västra Europeiska populationen, säger Johan Månsson, forskare och projektledare vid Viltskadecenter som är en del av Sveriges lantbruksuniversitet (SLU).
Johan Månsson misstänker att det är årets sena skörd som bidragit till att tranorna blivit ett extra stort problem eftersom det finns få stubbåkrar där de annars gärna äter. Han rekommenderar de metoder som Upplands potatis AB provade innan de lämnade in skyddsjaktansökan.
– Skrämselmetoder är ofta väldigt effektivt eftersom tranorna reagerar på förändringar i landskapet. Men det innebär även att man måste vara lite påhittig och se till så att förändringen sker hela tiden, säger Johan Månsson.
Vidare menar han att en annan kompletterande åtgärd är att avsätta avledningsåkrar där man tillåter tranorna att äta i fred.
– Skrämmer man iväg tranorna flyger de ju vidare vilket leder till att problemet hamnar i knät på någon annan, säger Johan Månsson.
Michael Johansson har själv funderat på att fixa en avledningsåker, men han ser visa svårigheter i utförandet.
– Eftersom vi brukar ett sådant stort område tror jag det blir svårt att få tranorna att samlas på en och samma plats, säger han.