Alla tomtarna är glada och har snälla leende ansikten med plirande ögon. Många har sin alldeles egna personlighet.
– Jag tycker tomtar ska se glada och snälla ut. Jag vill inte ha en sur eller ledsen tomte, säger Lisbeth Karlsson när vi sätter oss ner i köket.
Den här tiden på året, lagom till första advent, plockar hon fram alla sina tomtar. Hon har ordning och reda på dem. De förvaras i 24 stora tunnor. Det räcker med att hon öppnar på locket till en tunna så vet hon i vilket rum den ska vara.
– Jag ställer in tunnan i rummet och börjar plocka ur. Det är tidskrävande. Varje tomte är inlindad i silkespapper och har sin särskilda plats i hemmet, berättar Lisbeth Karlsson som började att samla tomtar för cirka tjugo år sedan.
Hon började att köpa på loppisar och auktioner. Hon blev mer och mer förtjust i tomtarna och blev fast.
Sedan dess har tomtarna varit med henne hela livet.
Redan när man parkerar bilen utanför entrén till det gamla trähuset i två plan, ett av Tierps äldsta daterat år 1764, ser man spåren av hennes stora samlarintresse.
Jag vet inte hur många tomtar jag passerat från yttertrappan förbi hallen och in i köket. Huset är verkligen belamrat av tomtar i olika versioner.De sjunger, dansar, skrattar, spelar musik eller har något annat för sig. De flesta är gjorde av porslin, vissa i tyg.
Många tomtar står på varandra för att få plats.
– På auktioner har jag köpt fina designade tomtar, till exempel Rolf Lidbergs klassiska tomtar eller gamla tyska tomtar, från slutet av 1800-talet eller början av 1900-talet. De tyska tomtarna är verkligen fina. Men varken priset eller designen är det avgörande till varför jag köper. Jag kan köpa billiga tomtar bara de är glada, säger Lisbeth och visar den första riktiga tomtegruppen med tomtefar, tomtemor, ett par barn och bord som hon köpte i porslin för tjugo år sedan. Gruppen står på ett skåp i köket.
– Gruppen kostade ett tusen kronor. Det var dyrt då. Jag är fortfarande så otroligt förtjust i den, säger hon.
Det första fyndet gjorde hon på en auktion i Tierp.
– Jag ropade in en hel låda med julsaker. I lådan fanns en liten fin porslinstomte märkt med stämpeln ”import”. Bara den är värd en slant i dag, ler hon nöjt.
Att gå runt i huset bland alla tomter är en sällsam upplevelse. Det är som att vandra i tomtens värld.
På spismuren i köket klättrar och klänger sig tomtarna fast. De finns på golv, väggar, på bord, hyllor och skåp. Tomtar är motiv också på köksduken, grytlappar, kökshandskar, gardiner, ja, det är tomtemotiv överallt. Mellan tomtarna har hon lyktor med värmeljus som sprider ett behagligt sken när det är mörkt.
– När alla tomtar och tomtemotiv kommer på plats, då trivs jag. Utan tomtar skulle det inte bli någon riktig jul. När jag plockar undan allt i slutet av januari känns det tomt. Då tänker jag att det snart är jul igen. Tomtarna är ju en trevlig färgklick också. Redan på sommaren längtar jag till att få plocka fram dem igen, säger Lisbeth som har tre barn och fyra barnbarn.
– De tycker att det är mysigt och roligt med tomtarna. Jag brukar alltid få någon tomte i julklapp av barnbarnen.
Det känns förstås naturligt och ofrånkomligt att tala om Jenny Nyström och Viktor Rydberg med en kvinna som har över ett tusen tomtar.