– Bakgrunden till identifieringen av sopkärl är att få kontroll på registren, så att det finns rätt sopkärl därute, så att kunden finns och så att de kommer med på kartorna i våra renhållningsfordon för att höja kvaliteten. Vi ska inte missa en enda tunna när vi kör.
Det säger kommunens tekniske chef Thomas Kihlström. För honom och kommunen handlar det om en kombination av att kunna hålla en hög servicenivån och att inte gå miste om intäkter.
Enligt Thomas Kihlström upptäcker alla som gör liknande identifieringar mellan 5 och 8 procent nya kunder. I Tierps fall med totalt cirka 8 000 sopkunder hittades ett 50-tal nya. Några av dem har haft sopkärl så länge som något decennium och fått sophämtning men inte haft något abonnemang för själva tömningen.
Alla hushåll och verksamheter betalar en grundavgift. Det är vad man betalar för att få lämna grovsopor och avfall vid kommunens återvinningscentraler och miljöstationer och för 2013 är den kostnaden 309 kronor per år för ett enfamiljshus. Fakturatexten för grundavgiften säger sophämtning.
– Vi inser att det är förvirrande och skapar otydlighet. På kommande fakturor ska den ändras till att vara just grundavgift, säger Thomas Kihlström.
Till grundavgiften kommer tömningen, något som alltså ett 50-tal hushåll saknat abonnemang för. Räknat på avgift för minsta kärl, tömning varannan vecka och uteblivet abonnemang de tre år bakåt som kommunen har juridisk rätt att kräva innebär det att Tierp teoretiskt kan ha gått miste om knappt 120 000 kronor i intäkter.
Enligt Thomas Kilhström har kommunen haft kontakt med ett tjugotal av dem som nu debiteras bakåt i tiden.
– De förstår varför och tycker att det är ok, men att vi har varit otydliga på fakturan. Två har varit ordentligt upprörda, men så här ser det ut och det är en fråga om solidaritet, säger han.
Id-märkningen av sopkärl ska inte bara säkra servicenivå och kundregister. Den möjliggör också ett framtida system med vägning av sopor, så att kunderna betalar soptömning efter sopornas vikt.
Framtidens sophantering i Tierp är i gång på projektstadiet och handlar i första rundan om vad som ska göras med det organiska avfallet och på längre sikt mer utvecklad källsortering av alla avfallstyper.
– Vi räknar det som en resurs, som kan ge biogas, kompost eller diesel, säger Thomas Kihlstsröm.
– Under det här året ska vi komma fram till vad det ska bli och under nästa år hur det ska göras, fortsätetr han.
Sedan återstår praktisk verkställighet med ett långsiktigt, miljömässigt, ekonomiskt och tekniskt hållbart system, något som tekniske chefen hoppas på under 2015.