Bottenplaceringen gäller Lärarförbundets senaste rankning. Skolledningen mörkar inte bristerna, exempelvis låga meritvärden och relativt hög andel elever som inte klarar grundskolan med behörighet till gymnasiet. Men att få se "Tierps skolor i botten" på lokala löpsedlar uppfattades som missvisande och högst orättvist mot berörd personal och elever. Och det fick utbildningschef Henrik Hedqvist att på kommunens intranät kommentera nyheten och ge hårt arbetande personal sitt stöd.
När rankningen kommenterades i UNT för någon vecka sedan pekade han bland annat på en viktig förklaring. Tierp är en av de kommuner som har relativt många nya elever med annan språkbakgrund än svenska. De och jämförbara kommuner återfinns i botten på Lärarförbundets rankning. Omvänt är många av landets skolkommuner i topp också bland de som tar emot förhållandevis få nyanlända.
I Tierp hamnar en stor del av dem i rektorsområde 1, med Bruksskolan i Söderfors och Aspenskolan i centralorten. Karin Herbertsson är rektor för området med knappt 700 elever på fyra skolenheter. Eleverna talar i dagsläget 36 olika hemspråk, omkring 200 av dem talar två eller flera språk hemma. Kan tyckas övermäktigt att möta det sett som pedagogisk utmaning, men rektorn vänder på synsättet
– Vi tänker integration i stort. Vi vill tala om att vi är duktiga på att ta emot nyanlända elever. Det är något många andra skolor inte fått pröva på och vi vill gärna dela med oss av våra kunskaper.
Hon ser sig som lyckligt lottad att ha det arbete hon har och kallar sig agitator när hon säger:
– Rankningen kan se ut som att vi är i fritt fall, men vi ska jobba med de kriterier vi kan påverka, som meritvärden i 9:an och behörighet till gymnasiet.
Rektorn återknyter till de nyanlända och tittar bakom rankningens torra statistik med exempel från förra läsåret. Då gick 65 elever ut 9:an, 19 av dem hade ett annat modermål än svenska, 12 hade kommit till svensk skola under högstadietiden.
– Jag kan se att de nyanlända kommer in snabbare i dag, lyckas bättre än när vi startade förberedelsegruppen för flera år sedan och de gör ju en fantastisk prestation.
I många fall kan handlar det också om små insatser för att knuffa många ytterligare uppåt i meritvärde, vilket skulle ge stort genomslag för skolan och Tierp i rankningen. Hon visar exempel på elever som bara saknar ett enstaka betyg för att nå godkänt grundskoleresultat.
– Så det saknas inte intellektuell kapacitet, konstaterar hon och blir skolans agitator igen:
– Det vore kul att bli nästa års skolraket.
En av rektorsområdets förstelärare, Lina Edin, har som särskilt uppdrag att samordna arbetet med nyanlända och bidrar till Aspenskolans styrkedemonstration:
– Vi har blivit mycket bra på de som inte har någon skolbakgrund alls. Det kan vara elever som varit på flykt länge eller som kommer från länder utan fungerande skolsystem. Vi har till exempel gått alfabetiseringskurser.
Ett besök i skolans förberedelsegrupp med elever i årskurs 7-9 ger nyanser åt en mer generell bild av nyanländas väg in i svensk skola och samhälle. Läraren Annika Enander låter eleverna presentera sig och noterar vars och ens språkkkunskaper på tavlan. Det blir en lista med ett dussintal olika språk. Arabiska och somaliska dominerar, några kan dessutom lite engelska och börjar bekanta sig med svenska. De breda språkkunskaper dessa elever har med sig är naturligtvis guld värda framöver. Lika naturligt är att de inledningsvis är i underläge i den svenska skolan. Förberedelsegruppen är ett sätt att ge dem studiestöd.
– Vi väver in svenska i de ämnen vi håller på med, säger Annika Enander.
Lektionen för stunden är matte och uppgiften att resonera kring begreppet avrundning. Vad innebär det, hur räknar man och hur mycket måste man faktiskt betala för något som i affären kostar 14 kronor och 49 öre? Lösningarna blir nyttig vardagskunskap i ett land utan 50-öringar, med svenska som huvudspråk.