Tierps nordligaste utpost kärt utflyktsmål

I över 150 år har Björns fyr utanför Fågelsundet signalerat till båtarna som passerar längs Upplands nordligaste kust. I dag är Björn ett populärt utflyktsmål och vida känt för sitt rika fågelliv.

Gert Evaldsson vid Björns fyr.

Gert Evaldsson vid Björns fyr.

Foto: Hans E Ericson

Tierp2012-04-15 14:27

Solen tittar fram mellan molnen samtidigt som vi tuffar ut från Fågelsundets fiskeläge i riktning mot Björns fyr. När vi efter någon halvtimme når målet är himlen alldeles klarblå och de senaste dagarnas aprilrusk känns plötsligt långt borta.
– Det här stället har allt en viss tjusning, säger Gert Evaldsson när han vant men försiktigt styr in sin kutter i den lilla hamnen. Landhöjningen har gjort Björns skärgård rejält stenig och det är en utmaning att nå fram till ön för den som inte känner till området.

Gert Evaldsson är född och uppvuxen i Fågelsundet. Då och då kör han ut besökare till Björn precis som hans far Evald Jansson tidigare gjorde när han jobbade som fiskare.
– När den nuvarande fyren byggdes 1956 kördes virket ut med hjälp av traktorer på vintern. Sedan skjutsade min far arbetarna fram och tillbaka i båt och var även med och jobbade ute på ön, berättar Gert Evaldsson.
Björn är Tierps nordligaste utpost. 1859 byggdes de två första fyrarna på ön. En på taket till fyrmästarbostaden och en var fristående. I de två fyrarna lyste oljelampor som kom att kallas björnögonen av sjöfararna. Dagens fyr byggdes i slutet på 1950-talet och drivs i dag av solceller.

Här och var på ön syns outslagna påskliljor i rabatterna och mellan fyrvaktarhuset och fyrmästarbostaden står en vattenpump, som spår efter det miniatyrsamhälle ön en gång var.
– Här finns det fortfarande dricksvatten, säger Gert Evaldsson och går fram till den gamla pumpen och tar några tag tills det börjar rinna vatten. Det är otroligt att det går att få upp sötvatten här, säger han och tar en klunk.
På ön bodde fyrpersonalen med sina familjer fram till och med 1968, då fyren automatiserades och det sista fyrfolket lämnade ön.
– Det var ett speciellt liv, ibland kunde familjerna vara isolerade i veckor under vintern om det var dåligt väder, berättar Gert Evaldsson.

Bostadshusen har för det mesta stått tomma sedan slutet på 1960-talet, förutom när marinens före detta tillsynsman hyrde fyrmästarbostaden under slutet av 90-talet och början av 2000-talet. Som UNT tidigare skrivit om ägs de båda bostäderna i dag av Fortifikationsverket som nu ska sälja dem. Samtidigt ska Tierps kommun köpa den obebyggda delen av ön med syfte att inrätta ett naturreservat. Fyren som ägs av Sjöfartsverket kommer inte att säljas utan fortsätter att signalera till båttrafiken. Dan Thunman är sekreterare i Svenska fyrsällskapet och inventerade Sveriges alla före detta bemannade fyrar i slutet på 1990-talet. Han har en speciell relation just till Björns fyr eftersom hans morfar var fyrmästare där på 1940-talet.

Svenska fyrsällskapet tycker att det är viktigt att se till så att allmänheten kan nå fram till Björns fyr även i framtiden.
– Vi önskar att man kunde upprätta en detaljplan just för att säkra allmänhetens tillgång till platsen innan man säljer något på ön. Dessutom skulle det kunna säkerställa fyrplatsens kulturhistoriska värden. Fyrplatsen med den höga, lysande fyren belägen på Tierps kommuns nordligaste utpost borde ha ett starkt symbolvärde för kommunen, säger Dan Thunman och gör jämförelser med andra kustkommuner i Sverige.
– Många har pratat om att driva någon typ av verksamhet på ön men det är inte helt lätt att ta sig ut, speciellt när det är dåligt väder. Det finns ingen ström heller, säger Gert Evaldsson, när vi går ner mot hamnen för att bege oss tillbaka till fastlandet.
– En gång i tiden fick jag ett erbjudande om att köpa själva fyren för en krona men tackade nej. Vad skulle jag gjort med den, säger han och skrattar.



Fakta Björn skärgård
Första fyren byggdes 1859. På Björn finns en hamn med plats för 2–3 båtar. Det finns även tältplats med eldstad, toalett och dricksvatten som kan nyttjas av besökare. Björns skärgård har ett rikt fågelliv med två fågelskyddsområden, Stenarna-klubbarna och Västerstian. Just i de områdena råder tillträdesförbud 1 april–31 juli. Den första fyren på Björn byggdes 1859 men redan i slutet på 1760-talet uppfördes det första sjömärket på Björnklippan. Fyren har moderniserats i etapper och 1956 byggdes den fyr som står på ön i dag och som automatiserades 1968. Sedan 1999 driver Sjöfartsverket fyren med hjälp av solceller.

FYRMÄSTARDOTTERN BLEV HJÄLTE PÅ BJÖRN

Flera dramatiska båtolyckor har skett i Björns skärgård. Fyrmästardottern Beda Alms hjälteinsats när det finska fartyget Hebe förliste utanför ön 1895, är fortfarande omtalad.
– Innan fyren byggdes gick många fartyg på grund utanför Björn. Fiskarna från fastlandet tog reda på mycket vrakgods och försörjde sig delvis på det, men det skedde även olyckor efter att fyren hade kommit på plats, säger Dan Thunman vars morfar Konrad Häggroth var fyrmästare på ön under 1940-talet.
Dan Thunman berättar att fyrpersonalen även hade till uppgift att fungera som fyrens ögon och att de fick vara beredda att rycka ut när någon var i sjönöd. En av de många båtolyckor klipporna kring Björn gett upphov till skedde 1895 då det finska fartyget Hebe förliste. Fyrpersonalen hade inte krafter nog att ta sig ut till båten men den då 20-åriga fyrmästardottern Beda Alm som var med i en av fyrmästarens båtar lyckades ta sig ut till vraket. Hon slog tåg om de fem männen och lyckades få dem i land. Hjälteinsatsen uppmärksammades i pressen. Beda Alm fick även en silvermedalj från Kung Oscar II och en diamantring från den ryska tsaren eftersom Finland då tillhörde Ryssland. En höstnatt 1899 gick det svenska skonertskeppet Hulda på grund. Fyrpersonalen gjorde flera försök att nå ut till fartyget utan att lyckas. Räddningen kom i stället från en person från fyrplatsen som seglat i land samtidigt som räddningsinsatsen pågick och telegraferat efter en bärgningsångare som kom och räddade besättningen.

Fotnot: En del av faktauppgifterna är hämtade ur Hållnäs Förr och nu 2007–2010. Dan Thunman

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!