Tierp och Älvkarleby vände trenden för niondeklassare
Fler når målen i alla ämnen, fler är behöriga till gymnasieskolan och betygen blir högre. Så ser läget ut för niondeklassare i Tierp och Älvkarleby kommuner. I Enköping och Håbo kommuner är läget det motsatta.
- Det är glädjande och jag hoppas att det håller i sig. Det kan skilja mycket mellan olika årskullar och det här visste vi sedan innan var en bra årskull. Men jag tror också det är ett resultat av att vi har arbetat mycket med de här frågorna, säger Kerstin Brannerydh som är skolchef i Älvkarleby.
I Tierps kommun är det nästan fyra procent fler niondeklassare som uppnår målen i alla ämnen om man jämför med året innan och drygt tre procent fler är behöriga till gymnasiet. Trendbrott eller tillfällighet? Jan Rosenfeld, Tierps kommuns förvaltningschef för Barn, Utbildning och Kultur, är osäker.
- Det är så klart positivt och man hoppas att det är början på en förändring eftersom vi jobbat intensivt i flera år för att förbättra elevernas resultat. Samtidigt kan det handla om tillfälligheter. Fortsätter den här utvecklingen nästa år och året därpå kan vi börja dra slutsatser om att det går åt rätt håll, säger han.
Värre ser det ut i Upplands sydligare delar där både Håbo och Enköpings kommuner visar sämre resultat än förra året. I Enköping har andelen niondeklassare som inte uppnår målen i alla ämnen ökat från 24,4 procent till 31,2 procent och andelen som är behöriga till gymnasiet har minskat från 88,9 procent till 83,3 procent. Liksom Tierps-kollegan vill skolchefen i Enköping, Göran Hedström, vara försiktig i analysen.
- Det har blivit sämre men man kan inte säga så mycket med att jämföra ett år med ett annat. Tittar vi över tid har vi fått bättre resultat och man kan tänka sig att det här är en engångsdipp och det stämmer överens med de signaler jag fått utifrån skolorna.
Men det här är inte mycket annat än en radda siffror hit och procentsatser dit. Vad säger det egentligen om kommunernas skolverksamhet? Mikael Henningsson, undervisningsråd på Skolverket, borde väl veta hur höga växlar man kan dra på sådana här jämförelser.
- Generellt kan man väl säga att man inte fäster så stor vikt vid skillnader på mellan ett och två procentenheter från en undersökning till en annan. Börjar man närma sig en skillnad på fem procentenheter så kan det tyda på en faktisk förändring fast för att få en riktigare bild ska man nog se ännu längre över tid, förklarar han.
FAKTA
Siffror för läsår 05/06 i kommunerna i UNT:s spridningsområde. Siffrorna anger bara kommunala skolor och räknar inte med fristående grundskolor.
Genomsnitt som ej uppnått målen som är behöriga tillligt i ett eller flera ämnen gymnasieskola meritvärde*
(%) (%)
Enköping 31,2 83,3 188,3
Heby 33,3 86,0 190,0
Håbo 30,7 85,4 199,4
Knivsta 22,3 89,3 216,7
Norrtälje 28,1 86,4 200,9
Sigtuna 29,0 86,1 203,3
Tierp 30,5 88,5 192,1
Uppsala 28,3 90,8 207,3
Älvkarleby 20,5 94,9 195,0
Östhammar 30,6 86,2 189,0
Riket 24,3 89,2 205,3
*Meritvärdet beräknas som summan av betygsvärdena för de 16 bästa betygen i elevens slutbetyg. Läs mer om statistiken på skolverkets hemsida: www.skolverket.se.
Så jobbar vi med nyheter