Tallstekeln är tillbaka

Jörgen I Eriksson sommarbor utanför Ullfors i Tierps kommun. I ett bekymrat mejl till UNT:s lokalredaktion undrar han vad det är som händer med tallskogen: "På kort tid har tallarna tappat sina barr - så gott som alla barr utom årsskotten", skriver han. Svaret stavas röd tallstekel. Fjolårets stora skadeinsektsangrepp återupprepas nu.

Den röda tallstekelns larver livnär sig på fjolårsbarren medan de nya skotten oftast skonas.

Den röda tallstekelns larver livnär sig på fjolårsbarren medan de nya skotten oftast skonas.

Foto: Ann Svalander/Arkiv

Tierp2008-06-25 00:47
Förra året drabbades Norduppland av ett av de mest omfattande angreppen av den här stekelarten på många år, tiotusentals hektar skog berördes. Den röda tallstekelns larver livnär sig på fjolårsbarren medan de nya skotten oftast skonas. Mest drabbas träd som är två meter eller högre. Om inte de försvagade träden råkar ut för svampangrepp i stekelns spår så klarar de sig, men tillväxten hämmas.

Vid den här tiden på året är skadorna som mest påtagliga. Honorna lägger sina ägg i barren på hösten och i skiftet maj/juni kläcks larverna och börjar äta.
- Det lyser orangerött överallt nu, de små larverna börjar med att tugga lite i kanten bara på de barr de kläckts på, resten vissnar och det är då som det ser så här dramatiskt ut under några veckor. Sedan har de nya barren hunnit utvecklas ordentligt och tallen blir lite grönare igen, säger Åke Lindelöw, fältentomolog vid institutionen för ekologi vid SLU i Ultuna.

Sådana här stora "utbrott" flera år i rad inträffar med jämna mellanrum. Den röda tallstekel (Neodiprion sertifer) finns hela tiden i våra skogar men i mer eller mindre regelbundna cykler, vart femte eller vart tionde år, blir steklarna ovanligt många:
- Och så, en gång på kanske 100 år, får vi sådana här toppar. Det är inte alls bara Uppland som drabbats i sommar, det ser likadant ut i till exempel Värmland, Dalsland och Norrbotten - och i Finland, Norge och Baltikum. Förmodligen är det väderleksfaktorer som styr. Nu har vi haft två milda höstar i rad som gynnat parningen, och sedan en fin start med varmt väder för de nya små larverna.

Ett par tre, till och med fyra, år i rad kan ett angrepp pågå.
- Sedan kommer naturen i kapp, säger Åke Lindelöw.
- Parasitsteklar kan utvecklas i larverna och en särskild virussjukdom slå till. De kan också bli allt för många och när barren inte räcker till inträffar massvält, larverna kommer då aldrig så långt som till puppstadiet.
Leder angreppen till kalätning två år i rad räknar man med att skogsägarna förlorar tre års växt. Men i Sverige lever man med det och låter naturen ha sin gång. I Finland däremot har man just flygbesprutat 700 hektar tallskog med ett biologiskt bekämpningsmedel, just det virus som dödar larverna.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!