Svåra tider för mjölkbönder
Sedan Arla i förra veckan sänkte den ersättning man betalar bönderna för mjölken följer övriga mejerier efter. Men hur mycket man sänker varierar - och är på de flesta håll en affärshemlighet.
Thomas Lundgren, mjölkbonde i Månkarbo och ordförande i Gefleortens mejerier.
Foto: Ann Svalander
Arla gick i slutet av veckan ut med styrelsens beslut att sänka ersättningen till leverantörerna med 38 öre från 3,41 kronor till 3,03 kronor per kilo mjölk. Motiveringen var sänkta priser på världsmarknaden. Skånemejerierna avslöjade att man sänker med 30 öre, Milko ska enligt uppgift sänka med 40 öre. Men fyra av landets sju största mejerier avslöjar inte sina priser.
- Det vore rätt korkat, säger Thomas Lundgren, mjölkbonde i Månkarbo och ordförande i Gefleortens mejeri.
- Vilken annan producent redovisar sina kostnader gentemot sina kunder?
Men det handlar inte bara om att ha en god förhandlingsposition. Man är också rädd om sina medlemmar. Mejerierna är ekonomiska föreningar som ägs av bönderna själva, och i gränsområdena mellan två mejeriers marknader kan man förstås värva medlemmar från varandra om man betalar bättre.
- Den här gången har nog de tre stora resonerat tvärtom, man har velat visa att skillnaderna är rätt små, det lönar sig inte för medlemmarna att byta.
Sänkningen kom som en kalldusch för mjölkbönderna, för bara ett halvår sedan såg framtiden ljusare ut än på länge:
- Under hösten 2007 höjdes mjölkpriset rejält och många hade börjat rusta och investera för att kunna öka produktionen, säger Thomas Lundgren.
Han har en av de större mjölkbesättningarna i Tierps kommun, omkring 130 kor. Så sent som i höstas köpte han själv en avancerad robotanläggning som nu sköter mjölkningen.
- Nu är vi plötsligt tillbaka på samma nivå som före höjningen och detta kan nog tyvärr bli droppen för dem som nu står med nya utgifter.
Mjölkpriset är inte heller den enda faktorn man har att räkna med. Priset på drivmedel, foder och gödsel har avgörande betydelse för bondens ekonomi.
- Precis som mejerierna så påverkas vi också av omvärlden. Gödselpriserna har stigit kopiöst, med över hundra procent på ett år. Och vi har fått nya konkurrenter om växtgrödorna, man gör etanol på sojan som ingår i vårt kraftfoder, säger Thomas Lundgren.
Han menar att situationen för landets mjölkbönder är allvarlig men hoppas ändå att åtminstone de hundratal medlemmar han har i den egna föreningen ska klara att få sämre betalt för sin produkt.
- I Gefleortens sänkte vi ersättningen med tio öre vid nyår och vi hoppas väl att det kan stanna vid det, så att vi kan ligga något högre än de andra mejerierna, säger han.
För det finns inga marginaler, får man inte in så mycket mjölk att man kan nyttja anläggningens kapacitet så är ett mejeri inte lönsamt och då får man lägga ned.
- Därför hoppas jag att konsumenterna är lojala mot sina lokala producenter, även om vi får räkna med ett lite högre mjölkpris om vi ska kunna ha närproducerade livsmedel i framtiden.
FAKTA 367 000 mjölkkor i Sverige
Enligt den senaste statistiken från 2007 har Sverige 367 000 kor. I genomsnitt ger varje ko 8 265 kilo mjölk/år, sammanlagt 2 986 000 ton varav 191 000 ton är ekomjölk. Mjölken skickas till något av landets 17 mejeriföretag. Arla, som 2007 köpte in 1,9 miljarder kilo mjölk från svenska bönder, dominerar stort. Därefter kommer Skånemejerier (360 miljoner kilo), Milko (334), Norrmejerier (184), Falköpings mejeri (120) och Gefleortens Mejeriförening (38).
Källa: Svensk Mjölk
Enligt den senaste statistiken från 2007 har Sverige 367 000 kor. I genomsnitt ger varje ko 8 265 kilo mjölk/år, sammanlagt 2 986 000 ton varav 191 000 ton är ekomjölk. Mjölken skickas till något av landets 17 mejeriföretag. Arla, som 2007 köpte in 1,9 miljarder kilo mjölk från svenska bönder, dominerar stort. Därefter kommer Skånemejerier (360 miljoner kilo), Milko (334), Norrmejerier (184), Falköpings mejeri (120) och Gefleortens Mejeriförening (38).
Källa: Svensk Mjölk
Så jobbar vi med nyheter Läs mer här!