Stiftelsens främsta argument är att de byggnader som kännetecknade ett vallonbruk har bevarats och att området är tillgängligt för allmänheten. ”En komplett historisk järnbruksmiljö av hög internationell klass” och med ett stadigt ökande antal besökare, skriver stiftelsen i sin ansökan. Att med stöd i Miljöbalken klassa bruket som kulturreservat, skulle underlätta arbetet med att öka tillgängligheten och det långsiktiga bevarandet av miljön, anser stiftelsen.
Stiftelsen pekar på det hittills till stor del ideella och frivilliga arbete som utförts och utförs för att underhålla bruksmiljön. Stiftelsen som äger och förvaltar de fastigheter som skulle ingå i ett kulturreservat hänvisar också till ambitionen att utveckla besöksmålet med fler aktiviteter och nya aktörer. Som exempel nämns skolprogram, hantverksläger och utbildning i byggnadsvård.
Länets först bildade kulturreservat finns också i Tierps kommun. Länsstyrelsen beslutade 2004 att boplatsen vid Lingnåre med anor från vikinga- och medeltid skulle få den statusen. Senare har även Linnés Hammarby fått status av kulturreservat.
Skyddsbegreppet kulturreservat tillkom med miljöbalken 1999 och avsåg att vårda och bevara kulturpräglade landskap av värde. Det kan omfatta hela områdens natur- och kulturmiljövärden eller byggnader och olika lämningar.
Strömsbergs bruk vill bli kulturreservat
Gör Strömsbergs bruk till ett kulturreservat. Det begär Stiftelsen Strömsbergs Bruks Industriminnen i en skrivelse till länsstyrelsen i Uppsala.
Så jobbar vi med nyheter Läs mer här!