Ström från Dalälven kan testas
Om ett år kan en testanläggning för att utvinna energi ur strömmande vatten ha placerats på botten av Dalälven i Söderfors. Nyligen gjorde två doktorander från Uppsala universitet bottenundersökningar på platsen. De fick erfara i praktiken precis hur strömt det kan vara i älven.
Katarina Yuen, Emilia Lalander och Anders Nilsson från Uppsala universitet har gjort undersökningar på plats.
Foto: Eva Nevelius
Det handlar om en relativt ny teknik för att utnyttja det strömmande vatten som finns naturligt i våra älvar, sund och hav.
- Ett strömkraftverk liknar ett litet vertikalaxlat vindkraftverk med ett fundament, en turbin och en generator. Tanken är att det ska stå på botten på en plats där det är sex meter djupt. Totalt kommer anläggningen att mäta tre meter, berättar Emilia Lalander.
Kraftverket kommer att använda sig av vattnets kinetiska energi, rörelseenergi. Jämfört med vinden är dock vattenströmmarna mycket långsammare.
- Samtidigt har vattenströmmarna högre densitet vilket gör att de ändå kan ge lika mycket energi, förklarar Emilia Lalander.
Forskarna på Ångströmlaboratoriet vid Uppsala universitet har redan tagit fram en generator anpassad till vattnets långsammare rörelser. Eftersom anläggningen ska placeras på botten är det också viktigt att den är relativt underhållsfri.
- Det vi vill testa nu är om man kan bygga ihop något sådant här, om kraftverket kommer att hålla och hur det fungerar när strömmarna varierar, säger Emilia Lalander.
Ännu är det för tidigt att säga hur betydelsefull den här energikällan kan bli i framtiden. Men det finns en viktig fördel jämfört med till exempel vattenkraft.
- Den påverkar inte miljön. Man behöver inte bygga några dammar eller så. Och eftersom den står på botten kommer den inte ens att synas från ytan, säger Emilia Lalander som tror att strömkraft kan vara ett alternativ både på platser där det finns vattenkraft sedan tidigare, och på platser där man inte velat anlägga vattenkraftverk.
Det finns flera skäl till att man valt just Söderfors den här gången.
- Vi ville ha en viss variation på hastigheten i strömmarna. Dessutom skulle det inte vara alltför långt från universitetet, säger Karolina Yuen.
Efter en stunds kämpande med krånglande båtmotorer och strömmar så kraftiga att hela kameraställningen flyter i väg lyckas de till sist. Med hjälp av extra tyngder kan de dokumentera botten så som det var tänkt.
Nu går projektet vidare. Diskussioner har redan förts med den lokala fiskevårdsföreningen, markägarna och Vattenfall. Nästa steg är en ansökan till länsstyrelsen.
- Om ett år hoppas vi att det finns något på plats här, säger Katarina Yuen.
Så jobbar vi med nyheter