Telefonen har ringt hela helgen hos Matthew McNeill, föreståndare på det kommunala HVB-hemmet Bergis, efter UNT:s artikel om deras lyckade arbete med ensamkommande flyktingbarn. Under de senaste dagarna har Matthew McNeill intervjuats i flera medier. I måndags satt han i tv4:s morgonsoffa och pratade om rapporten som visar att de flesta ensamkommande ungdomar som har bott på HVB-hemmet har fått jobb, skaffat körkort och är helt ostraffade.
LÄS MER: Ensamkommande levererar i rapport
Matthew McNeill har också fått förfrågan om att sitta med i en panel i Almedalen i sommar.
– Det är jätteroligt att den här gruppen ungdomar har lyfts fram. Att det har gått så bra för dem beror till stor del på ungdomarna själva. Det finns en drivkraft hos dem som vi har fångat upp, säger Matthew McNeill.
Han tror också att framgången beror på att personalen på Bergis lyfter fram det positiva. Man har ett lösningsfokuserat arbetssätt, vilket innebär att man har fokus på det som fungerar istället för att fokusera på det som är problem. Man arbetar också med motiverande samtal, MI, där ungdomarna får sätta ord på vad de vill och vad de behöver hjälp med.
– Vi har också ett bra samarbete med socialtjänsten och politikerna ger oss ett stort utrymme att jobba som vi vill.
Även Tierps kommunalråd Bengt-Olov Eriksson (S) har hamnat i rampljuset efter en debattartikel i SvD där han lyfter fram rapporten. Han menar att resultatet är ett kvitto på att kommunen har gjort ett bra jobb och att man har lyckats med integreringen. Han ser ungdomarna som morgondagens entreprenörer.
– Det här är en starkt driven grupp som har lyckats ta sig över hela världen under extrema förhållanden. Om de får rätt förutsättningar kan de komma långt, säger Bengt-Olov Eriksson.
Han pekar dock på en fara i att regeringen vill sänka ersättningen till kommunerna för ensamkommande barn. Förslaget är att ersättningen ska sänkas från 1900 kronor per barn och dygn till 1350 kronor, en sänkning som är tänkt som en morot för att kommunerna ska starta fler billiga stödboenden istället för att placera barnen och ungdomarna i dyra HVB-hem.
– Jag hoppas att man lägger det där förslaget i papperskorgen. Det kräver resurser att jobba som man har gjort på Bergis och jag är helt övertygad om att det betalar sig i längden, säger Bengt-Olov Eriksson.
Han menar att de ensamkommande barnen är en initial kostnad som lönar sig efter några år eftersom de sedan jobbar och betalar skatt.
– Det viktigaste är att se barnen och ungdomarna som resurser för samhället. Om man ser HVB-hemmen enbart som förvaring så ökar risken att ungdomarna hamnar i utanförskap och då blir det kostsamt för samhället.