Nu är den nyrenoverade dammen i Lövstabruk invigd. Tidigare var risken för översvämningar stor då dammen inte klarade vårflodens stora vattenmassor. Nu har dammluckan som tidigare var gjord av trä ersatts med en modern konstruktion i betong. Det har även lagts rör under marken som leder vatten bort från dammen. Nu kan tillräckliga mängder vatten ledas från dammen för att översvämningar ska kunna undvikas.
– Träluckan där betongöverfallet är idag var i akut dåligt skick. Vi var rädda att den skulle ge sig i en vårflod och att det skulle bli översvämning i hela bruket, säger Cecilia Wretling, fastighetsförvaltare på Statens fastighetsverk (SFV).
Vid konstruktionen har SMHI:s prognoser för hur mycket vatten som kan beräknas komma de närmsta 100 åren beaktats.
– Vi har ett ansvar. Staten äger dammanläggningen och svämmar den över är vi ansvariga. Dels är vi rädda om våra egna byggnader, det finns ovärderliga kulturvärden här, men vi har även ett ansvar mot andra. Tierpsbyggen har hört av sig när vattnet gått över vägen vid vårfloden och kommit mot deras hus, säger hon.
Den renoverade dammen medför flera fördelar för naturmiljön.
– Tidigare har Risforsån blivit torr på sommaren. Det är inte bra för vattenlevande organismer. Det kommer det inte göra det nu. Nu går det vatten hela tiden där.
Det har även skapats bättre möjligheter för fiskar att vandra nedströms. Cecilia Wretling berättar att när den övre dammen torrlades i samband med renoveringen fick man rädda gäddor som troligen simmat in i kanalen när de var små och sedan fastnat där då det var för trångt för att ta sig ut. Det ska inte kunna ske längre.
I samband med invigningen av dammen invigdes även de restaurerade kulturstigarna vid bruket. Det är Lövstabruks Bygderåd som med ideella krafter tagit fram nya skyltar och bilder till kulturstigarna. Skyltarna informerar om brukets industriella historia och de lämningar i miljön som är spår från bruket.
Det har även byggts en bro vid industristigen. Bron är placerad på stenfundament som tidigare bar upp en trätub som ledde vatten in i smedjan där vattenhjul drev de stora hamrarna.
– Bron har fått namnet Olarsbron efter en eldsjäl i Lövstabruk som var med och startade Bygderådet och fick idén till gångbron. Hon hette MaryAnne Olarsbo, då bron blir då Olarsbron, berättar Kikki Nordin som är aktiv i Bygderådet.