Stelt regelverk hejdade Hälsopunkten
Hälsopunkten skulle hjälpa Tierps långtidssjukskrivna tillbaka till arbete eller studier. Men ett och ett halvt år visade sig vara för kort tid för ett så brett upplagt projekt med mer okonventionella och individuella lösningar än de gängse. Och till mer räckte inte pengarna.
Man startade i september 2005. Nu är projektet utvärderat.
- Och det blev lyckat. Men en lärdom man kan dra är att vi var allt för optimistiska både när det gällde att komma i gång snabbt och i tron att vi skulle kunna slussa ut deltagarna redan efter fyra månader, säger kommunalrådet Bengt-Olov Eriksson (s), som var ordförande i projektets styrgrupp.
Man hade hoppats hinna involvera 100 deltagare. I praktiken blev det 53 personer, i snitt i åldrarna kring 50, och övervägande kvinnor - 37 stycken. Det speglar kommunens statistik, långt fler kvinnor än män går sjukskrivna.
- Vi hade tänkt oss "gruppstarter" i projektet, med 25 i varje, men det lyckades vi inte med, säger projektledaren Anette Berg.
- Det var tvärtyst den första månaden, säger Camilla Berglund, också hon projektledare.
- I oktober fick vi åtta deltagare, sedan droppad de in löpande.
- De regelverk som till exempel försäkringskassan har är inte anpassade efter sådana här mer flexibla åtgärder, konstaterar Bengt-Olov Eriksson.
Och eftersom försäkringskassan betalade de sjukskrivnas ersättningar skulle man - som "medfinansiär" - ha ett ord, eller flera, med i laget. I övrigt fick projektet också bidragspengar från Europeiska socialfonden.
Vad skilde då Hälsopunkten från andra program för sjukskrivna? Att man var mer uttalat okonventionell:
- Vi ville arbeta individbaserat med sådant som att stärka självkänslan, säger Camilla Berglund.
- Det kunde handla om allt från kroppskännedomsträning till företagsbesök, från qigong till ekonomikunskap. Allt man ville fördjupa sig i, ville vi försöka hjälpa till med.
- Vid en lång sjukskrivning spelar hela livssituationen in, påminner Bengt-Olov Eriksson.
- Och mycket av tiden gick åt till att prata, det vara ett jättebehov, säger Anette Berg.
Alla deltagarna orkade inte heller med heltid, långt därifrån. Och så drog projektet ut på tiden för var och en. Snittet blev 8-9 månader. Målet var också ganska högt satt: 50 procent tillbaka till arbete eller annan sysselsättning utan sjukersättning. Det blev 30.
Drömscenariot hade varit att Hälsopunkten hade fått tre år på sig för att sedan permanentas. För trots motgångarna tror man på sin modell.
- Och nu skriver journalisten Cajsa Friberg en bok om projektet som metod - och om hindren vi stött på - och när den är klar senare i år blir det en träff med ansvarigt departement för att få till en ändring av dagens stela regelverk, säger Bengt-Olov Eriksson.
Så jobbar vi med nyheter