Billie Breiwald var gravid i sjätte månaden när läkaren ifrågasatt hur hon skulle ta hand om sitt kommande barn.
Billie Breiwald berättar att hon tidigare haft F-tandvård. Ett stöd man kan få om man av olika anledningar har sämre förutsättningar än andra att ta hand om sina tänder.
– Det är olika för olika människor, men det är en ekonomisk lättnad som jag har rätt till. Människor med NPF-diagnoser är en utsatt grupp. Vi är inte lika konkurrenskraftiga på arbetsmarknaden, det är många som inte kan jobba heltid och kan få lika hög lön.
Billie har ADHD och autism och enligt henne är det därför hon tidigare fått F-tandvård. När det var dags att förnya det bokade hon en läkartid på Wemind i Tierp för att få ett nytt intyg.
– Läkaren pratade bara om graviditeten och förlossningen, det var förvirrande. Jag fick fråga om jag missat något, tagit fel på tid eller om detta var en uppföljning på något annat, säger hon.
Billie var vid tillfället gravid i sjätte månaden. Men det var inte därför hon hade bokat samtalet, så hon bad om att de skulle komma till saken.
– Då frågade läkaren varför jag behövde intyget. Så jag berättade att jag har de diagnoser jag har och att det här är en lättnad jag har rätt att söka. Han sa: "Men om du inte kan ta hand om dina tänder, hur ska du ta hand om ett barn?" berättar Billie och fortsätter:
– Det finns många sätt att fråga hur livssituationen ser ut. Jag blev osäker och kände tvivel, kände mig oduglig. Men jag har lärt mig att kliva ur det och slåss för mig istället.
Tack vare stöd från sin omgivning och genom jobbet, där hon möter människor med NPF-diagnoser, fann hon styrkan att försöka se till att ingen annan i framtiden skulle bli bemött på samma sätt.
– Jag sa att det inte var en passande sak att säga. Läkarens respons var att jag skulle höra av mig till förlossningen och varna om mitt humör.
Efter samtalet ringde Billie receptionen och bad om att få prata med chefen, som ringde upp efter två veckor.
– Halvvägs igenom började jag skriva ner det han sa, berättar Billie och läser innantill från sitt papper:
"Jag kan inte skälla ut honom för att du känner dig kränkt. Varför berättar du det här för mig. Jag kan inte lägga mig i hur han jobbar."
Johan Skånberg, medicinsk chef på Wemind, berättar att han inte kan uttala sig om det specifika samtalet, men att man ska kontakta Wemind om man vill.
– Vi tar alltid alla synpunkter och klagomål på största allvar, säger han.
"Jag tycker det är pinsamt att behöva möta denna okuskap hos personal som ska kunna mer än vad de gör" säger Billie Breiwald.
Billies tanke var att om hon fick sitt föräldraskap ifrågasatt på det här sättet händer det säkert andra också.
– Om det här hade hänt någon som inte har mina förutsättningar, vad hade hänt då? Vill det sig riktigt illa så hade allt det jag kände kunnat skapa en stark kedja av tvivel. Att jag tänkt helt fel, jag borde inte bli förälder och att jag borde ha vetat bättre.
Johan Skånberg påpekar att han inte kan uttala sig i det specifika ärendet. Han berättar även att kriterierna för att få F-tandvård är väldigt höga, det ska i princip vara så att man inte kan sköta tandborstningen alls och att det i så fall är befogat att prata om föräldraförmågan.
– I alla situationer där ett barn är inblandat måste vi säkerställa att barnet har det bra, säger han.
Om vi inte talar om det specifika fallet utan allmänt, bör just denna formulering användas?
– Det låter inte som det ordvalet jag skulle använda. Men det blir omöjligt att kommentera det helt lösryckt.