Förra sommaren flyttade Marina Malmberg till lilla Tobo utanför Ărbyhus. Efter att i mĂ„nga Ă„r ha pendlat med buss till jobbet kunde hon nu istĂ€llet promenera, och dĂ„ gĂ„ genom skogen. NĂ€r sĂ„ snön började falla och lade sig över marken nĂ€r hon gick till jobbet, plockade hon fram skidorna.
â NĂ€r snön kom insĂ„g jag att jag kan ju testa att Ă„ka skidor ocksĂ„, varför inte. Bara som en kul grej, sĂ€ger Marina Malmberg.
Det gick bra. Nu tar hon pÄ skidorna vid tomten vid villan och skidar in pÄ elljusspÄret. De sista metrarna frÄn elljusspÄret bort till arbetsplatsen tar hon skidorna under armen. De hÀnger med Ànda in till kontoret.
â Det Ă€r bara 900 meter totalt, men det Ă€r kul som variation, efter alla Ă„r pĂ„ bussen.
Hon har lÀngtat efter att kunna bo pÄ landet och slippa pendla. Att Äka genom skogen Àr dÀremot ingen "pendling".
Hur tÀnker du pÄ morgonen nÀr du ska ivÀg? Typ, hu nu Àr det rusk och kallt!
â Nej dĂ„! Jag tĂ€nker att "nu ska jag ta mig min vĂ€ldigt korta och trevliga runda genom skogen". NĂ€stan 10 Ă„r har jag pendlat mellan Uppsala och Gimo sĂ„ det Ă€r ett skönt byte. Jag orkar sĂ„ mycket mer nu nĂ€r jag inte pendlar, sĂ€ger hon.
SpÄret gÄr genom skogen och lite vattendrag, förbi nÄgot ensligt torp. Det Àr en fin tur. RÀtt vad det Àr ser hon nÄgot djur pÄ vÀg nÄgonstans, eller spÄren av djur pÄ slingan.
â Det Ă€r vackert hĂ€r. Rofyllt. Man kommer sĂ„ nĂ€ra naturen. Och jag Ă€lskar att Ă„ka lĂ€ngdskidor. Det Ă€r ett hĂ€rligt sĂ€tt att röra sig, man blir glad.