Många nyfikna hade sökt sig ut i skogen för att se den ståtliga hästen i arbete. Platsen var ett litet avverkningsområde där hästarna fick visa både dragstyrka och tålamod. Tre ekipage var i gång i skogen. Ett framfördes av Kjell Sjöström som körde en enklare skogsmaskin och hade Rolle och Truls framför sig. Ardennerklubbens blivande ordförande Cecilia Birgersson körde ett annat bakom femåriga Primula Veris.
Det är fjärde året som klubben arrangerar skogsdagar, en liknade hölls utanför Enköping i fjol. Cecilia Birgersson må vara ung men är ingen nybörjare med den här hästrasen.
– Jag började köra ardenner i skogen för 12–13 år sedan, men kör bara på amatörnivå.
I juli ska det hållas en så kallad premiering i Österbybruk med flera hästraser på plats. Där ska domare avgöra om hästarna lever upp till de kriterier som är typiska för just den rasen.
– Då kan man få reda på vilka hästar som är bra för avel. Det är ett sätt att förbättra rasen, säger Cecilia.
I Uppland finns 10–15 personer som är aktiva ardennerägare. En stor fördel med ardennern är att den gör väldigt liten skada i skogen jämfört med fyrhjulingar eller andra transportmedel som används för att frakta bort timret. Äger man ett mindre skogsområde där det ska avverkas med jämna mellanrum är den perfekt, men den kan också göra nytta vid gräsklippning i känsliga områden.
– Ardennerhästarna ökar i Uppland och hela landet. Särskilt glädjande är att det är många yngre som tar sig an rasen nu, säger Rolf Arvidsson, vice ordförande i Upplands ardennerklubb.
– Vi har ett 60-tal medlemmar nu och de kommer ända från Skutskär i norr till Enköping i söder, tillägger han.
De första ardennerhästarna kom till Sverige 1873, importerade av greve C G Wrangel i Skaraborg. I början korsades de ofta med den svenska lanthästen men så småningom lät man importera dem utan att korsa dem med en annan ras.
– Förr i tiden ville alla ha en ardenner, det var en fröjd att köra en plog eller harv efter dem, säger Anders Thorell, som är vice ordförande i Avelsföreningen för svenska ardennerhästen.
– Man brukade säga att hästen var bondens bank. Man avlade och sålde ardennerhästar och kunde på så sätt kanske köpa sig en gård eller ett stycke mark.
För bönderna var ardennern ovärderlig i det dagliga arbetet. Men i Uppland användes de också till transporter inom till exempel gruvindustrin. Nedgången för rasen kom på 1950- och 60 talet då traktorn började göra jobbet i skogen.
Men nu är denna ståtliga häst på frammarsch ingen. Man räknar med att det finns uppemot 5000 hästar i Sverige. De kan inte bara göra nytta, de är också en del av det svenska kulturarvet.