Skräntärnor får hjälp att klara sig

Skräntärnor är en rödlistad fågelart i stort behov av skydd. De finns runt Östersjön, men bara på ytterskärgårdsöar med bra boplatser. Från Blekinge till Uppland samt i Norrbotten finns svenska kolonier, och den största kolonin i Östersjön har funnits på en ö i Björns skärgård.
- Som mest var det 200 häckande par på ön, men efter stormen Per 2007 då en stor del gruset blåste bort fick kolonin inga ungar på sommaren. Vi gjorde en räddningsaktion vintern 2007-2008 och lade ut nytt grus med helikopter, men sommaren 2008 kom ändå inga nya ungar i kolonin, berättar Maria Forslund, koordinator för skyddet av hotade arter på länsstyrelsen i Uppsala.

Så sommaren 2009 installerades en webbkamera för övervakning av ön och kolonin. Filmerna visade att en örnhanne var där några kvällar i slutet av maj, pickade sönder ägg och åt de ungar han fann. När örnen sökte sig till andra jaktmarker kom i stället gråtrutar och fortsatte förödelsearbetet i skräntärnebona. I utkanten av filmrutorna syntes ett gråtrutbo, med ett par som höll uppsikt över skräntärnorna.
I början av juli var sedan örnen tillbaka och åt de ungar som kläckts i den andra omgång som ett antal skräntärnor hunnit med efter att ha mist sin första kull.
-Efter att tre år i rad ha sett att skräntärnorna inte fått behålla en enda unge, måste något göras. Ett tips var att vakta ön från båt och åka dit i hög fart när örnen siktades. Det fungerade visserligen, örnen flög därifrån, men att ha en vaktbåt där dygnet runt från maj till juli går naturligtvis inte.

Lösningen kom genom Gunnar Hjertstrand, tillsynsman vid Skärgårdsstiftelsen i Stockholms län och en av ett flertal i ett nätverk av miljö- och djurskyddsintresserade som av professionella och ideella skäl engagerar sig i bevarandefrågor.
- Vi tänker oss en maskin placerad på ön och som kan aktiveras med ljus, ljud och eventuellt rörelser när örnen kommer, säger Maria Forslund, en aning hemlighetsfullt eftersom apparaten är under utveckling.

Gunnar Hjertstrand själv är också hemlighetsfull, maskinen finns ännu bara som lösa delar.
- Men tekniska lösningar på såna här problem finns, det är bara fantasin som sätter gränser, säger han till UNT.
Naturmiljöenheten har nu ansökt om selektiv jakt av maximalt två gråtrutar och skrämsel av örnen hos sina kolleger på länsstyrelsens veterinärenhet respektive miljöskyddsenhet.
- Jag har gott hopp om positiva beslut, vi har naturligtvis förankrat det här både med Naturvårdsverket, markägaren och ornitologer. Det bästa är om maskinen kan monteras på ön innan tärnorna kommer tillbaka från sina vinterlokaler vid Nigerdeltat i Afrika i mars-april, säger Maria Forslund.