Projektet heter Kidscape och under den gångna veckan har tre medarbetare i forskargruppen varit på plats för att göra mätningar och observationer.
– Vi tittar på hur skolgårdsmiljön påverkar två hälsofaktorer, fysisk aktivitet och solstrålning.
Det säger Peter Pagels, doktorand i socialmedicin vid Karolinska Institutet och en av forskarna på plats i Tierp.
Han kallar dessa faktorer för hälsopromotiva, det vill säga bra för hälsa och välbefinnande. Rörelse och solljus är var för sig och i kombination av stor betydelse exempelvis för skelettuppbyggnad, för att motverka övervikt och immunförsvarets utveckling. Bra förutsättningar för fysisk aktivitet kan också förbättra koncentrationsförmågan och därmed inlärningen.
– Det blir som ”konstgödsel för hjärnan”.
Det säger Anders Raustorp, docent från Göteborgs universitet och talar om skolor som medvetet går in för att med hjälp av fysiska aktiviteter skapa bättre ”inlärningsmiljö” i hjärnan.
Forskningen på Aspenskolan och övriga i studien görs vid tre olika tidpunkter på året, för att få med säsongs- och vädervariationer. Forskarna har valt ut elever i årskurs 2, 5 och 8 och samlar data på flera sätt. Varje deltagare har stegräknare, dosimeter som efter analys kommer att visa hur mycket solljus, UV B-strålning, de fångat upp, samt en accelerometer som mäter hur intensivt de rör sig i alla riktningar. De ska också skriva dagbok om sömn, mat, tv-vanor med mera. Forskarna gör också noteringar på skolgårdskarta om rörelsemönster på rasterna.
– Roligt och intressant, säger Emil i årskurs 5 om projektet.
Med ledning av sin dagbok kan han se både starkare och svagare sidor.
– Jag spelar mycket rastfotboll, men sitter också mycket vid datorn.
Lärorikt säger även hans klasskamrat Sarah:
– När jag kollar i dagboken märker jag stor skillnad på årstid och att det påverkar hur jag sover.
Med denna vecka har forskargruppen gjort tre besök spridda över året på de deltagande skolor. Nästa fas blir databearbetning och under hösten återkoppling till eleverna. Men redan nu kan de dra en del slutsatser. Till exempel att aktiviteten minskar med åren.
– Elever i årskurs 8 är ungefär en tredjedel så aktiva som de i årskurs 2 och är mer begränsad tid ute, säger Peter Pagels.
Och de tycker att tillgången till bra skolgårdsmiljöer borde vara lika självklart som skollagens krav på skolmat. Vi går ju tolv år i skolan, i snitt sex timmar per dag och till stor del under dygnets soltid.
– Så det är mycket ljus man kan samla, men då måste det finnas gårdar som inbjuder till fysisk aktivitet, säger Peter Pagels.