Biträdande rektor Kenneth Karlsson sammanfattar Högbergsskolans inriktning, men blundar heller inte för den verklighet skolan lever i.
–·Hälften av kommunens elever går gymnasiet på annan ort.
I rena siffror innebär det 400 gymnasieelever. Med sig från Tierp tar de årligen ungefär 45 miljoner kronor till andra gymnasiekommuner.
Att ta emot merparten av dem på hemmaplan ser Kenneth Karlsson inte som något problem. Han räknar ungefär 250 möjliga nya elever i årskullen till läsåret 2014–15.
–·Vi skulle klara 240 av dem och vi vill att hemortsalternativet ska vara ett självklart förstaval.
Det skulle också bara kosta bråkdelen av de 45 miljoner som Tierp i dag skickar till andra gymnasiekommuner.
–·Vår merkostnad skulle i stort sett bli vad skolmaten kostar, säger han efter ett snabbt överslag.
Högbergsskolan har högt ställda mål, med ett motto som talar om att ge traktens världsledande företag den kompetenta arbetskraft de efterfrågar. Till en av förutsättningarna hör att ha bra och behöriga lärare.
–·Just nu har vi inga rekryteringsbehov och ingen obehörig bland de fast anställda lärarna på de studieförberedande programmen. Det säger skolans rektor Gunilla Olsson.
Sak samma, säger Kenneth Karlsson, gäller för de yrkesinriktade programmen, med en god blandning av behöriga lärare och medarbetare med branscherfarenhet.
Men det behövs mer för att nå målen. Kenneth Karlsson vågar sig efter närmare 40 år i industrin på att därifrån låna en modell med produktionstänk. Där skolan också kan ses som en tillverkningsprocess där det är viktigt att göra rätt från början och tänka långsiktigt.
–·Vi har också ansvar för en produktionsapparat. Eleverna och våra program är sortimentet, säger han.
Färdig produkt enligt denna modell är elever med gymnasieexamen och kunderna är arbetsmarknadens alla branscher. En väsentlig skillnad mot industrin poängterar han dock.
–·Vi tar inte betalt för produkterna. Och eleverna tar hela vinsten i form av bra jobb och lön.
Att skolan har program med näst intill jobbgaranti kan också ses som en vinstlott för eleverna. Ett sådant är fordonsprogrammet. Fordonslärare Håkan Andersson hänvisar till transportbranschens egna beräkningar som talar om ett årligt rekryteringsbehov i storleksordningen 3 000 personer.
–·I bästa fall klarar samtliga fordonsutbildningar i landet att utbilda hälften så många, säger han.
Medräknat nödvändig rekrytering av yrkesförare till taxi och busstrafik är morgondagens arbetsmarknad ännu större.
Merparten av de jobb som väntar fordonseleverna finns på området distributionstransporter. Håkan Andersson betonar att fordonsgymnasiet inte bara ger rätt körkortsbehörighet utan även det lika nödvändiga yrkesförarkompetensbeviset.
–·Vi är utbildare i hela yrket, säger han och syftar på allt som rör branschen som helhet, godshantering, säkerhet med mera och inte bara uppdraget att vrida på ratten.
–·Våra elever är unika och direkt anställningsbara.
Vore det inte för att de måste slutföra utbildningen för att få ut examensbevis och yrkesbehörigheter, skulle många till och med nappa på jobberbjudanden redan under praktiken. Det brukar märkas redan i början av vårterminen i årskurs 3.
–·Efter jul börjar åkerierna ringa och fråga om praktikanterna inte kan sluta skolan och börja jobba i stället, säger Håkan Andersson.
–·Och de som kan tänka sig att flytta till Stockholm, Göteborg, Västerås, Sundsvall eller liknande transportcentra går inte arbetslösa en dag, spår han.