– Syftet är att öka den biologiska mångfalden. Naturen är anpassad till att det ibland brinner i skogen. Förr i tiden var det fler naturliga bränder i skogen, men i dag är vi ju bra på att släcka bränder. Arter som är beroende av brända miljöer har då svårt att överleva. Nu hjälper vi naturen på traven, säger Caroline Rothpfeffer, företagets miljöchef.
Hon nämner växten Brandnäva, vars frön behöver hetta för att börja gro. Det blir även full fart på insektlivet någon dag efter branden.
Att sätta eld på skog låter vanskligt, särskilt som vinden ligger på från havet som den gjorde i måndags. Men bränningsledaren Stefan Larsson, skogsvårdare hos Billerud Korsnäs, har 15 års erfarenhet av skogsbränning, så han hade full kontroll tillsammans med 16 medhjälpare. Brandkåren behövde inte vara på plats.
– Innan vi startar branden gör vi en brandgata som rensas ren från ris. Under natten efter branden går tre man och vaktar och på tisdagen går fem man och säkrar kanterna ytterligare, säger Stefan Larsson.
Det blåste upp ordentligt under tisdagen, men kanterna på brandområdet var väl bevattnade, så det var ingen fara.
Måndagens anlagda brand ägde rum vid ett naturreservat vid byn Skaten söder om Ängskärs camping på Hållnäshalvöns östsida. Länsstyrelsen hade lämnat sitt godkännande via Upplandsstiftelen, som förvaltar naturreservatet och som inte hade något att invända mot en naturvårdbränning i området.
Skogen ägs av Bergvik Skog AB och förvaltas av Billerud Korsnäs. Det ingår i skogscertifieringen att ett skogsbolag ska bränna ned en viss andel av sin skog av miljöskäl. Ofta bränner man hyggen efter avverkning, men ibland även stående skog. Det gäller förstås i naturreservat. En trededel av måndagens brandområde var fullmogen skog.
Vad avgjorde att just det här området skulle brännas?
– Den naturliga avskärningen och den obegränsade tillgången till vatten i havet, säger Stefan Larsson.
Det brann ordentligt och kvar blev ett ödsligt, utbränt skogslandskap. Det luktade brandrök ända nere i Uppsala. I luften surrade en helikopter som vattenbegöt brandområdets kanter. Längs brandgatan låg kilometerlånga brandslangar och på ett ställe stod en platspool uppställd full med vatten.
– Den hjälper till att hålla pumptrycket uppe i slangarna, förklarar Stefan Larsson.
Plötsligt flammade två meter höga lågor upp i ett granparti i utkanten av området. Men det var absolut ingen fara, försäkrade Stefan Larsson.
lars.gunnarsson@unt.se