Timmerbilar dundrar ibland förbi så att marken vibrerar samtidigt som bilar och bussar far fram i hög hastighet. Alldeles bredvid den smala väg 749 bor Sofia Jakobsson med sina sju barn. Hon har varit orolig länge för trafiksäkerheten på platsen där hastighetsbegränsningen är 70 km/h.
– Många kör fortare än så. De skulle aldrig hinna stanna om någon eller något plötsligt uppenbarar sig på vägen, säger Sofia Jakobsson.
Hon har bott i Odensfors nära Ullfors i sex år. Fem av de sju barnen åker skolbuss till och från hemmet.
– Det är en väldigt smal vägren, jag har ofta en klump i halsen när de måste vänta eller kliva av bussen.
Denna oro blev knappast mindre när det stod klart att gatubelysningen ska tas bort. Detta är ett resultat av Tierp kommuns nya gatubelysningsplan.
– Det kommer att bli becksvart. Även om mina barn har reflexer och ficklampor så förvärras trafiksäkerheten avsevärt när de går till bussen tidigt på morgonen och kommer hem sent på eftermiddagen.
1 250 gatubelysningar ska tas bort i kommunen till en besparing på 2 miljoner kronor i driftskostnader.
– Jag förstår att det är tuffa ekonomiska tider och att man måste spara pengar. Men det här är fel sätt. Mina barns liv är värda så mycket mer än två miljoner kronor. De är ovärderliga och det är helt fel att äventyra barns trafiksäkerhet på det här viset.
Familjen Jakobsson är en av många familjer på Tierps landsbygd som blir av med sin belysning, på grund av planarbetet som pågått sedan 1980-talet.
– De tidigare riktlinjerna har varit otydliga att arbeta efter. Vi vill ha likvärdiga, rättvisa och tydliga kriterier för när kommunen ska tillhandahålla belysning eller inte, säger Emma Lokander, (M) ordförande i utskottet samhällsbyggnad.
Utifrån olika kriterier, till exempel om det finns en detaljplan, hur många som bor på orten och om platsen har allmänintresse bestämmer sedan kommunen vilken av de ungefär 6 200 gatubelysningar de har ansvar för. Men det verkar ändå lämnas utrymme för individuella bedömningar, och på kommunens karta på hemsidan är det utmärkt vilken belysningen som "eventuellt" ska tas bort.
– Gatubelysningsplanen öppnar för att ansvarig tjänsteperson kan göra bedömningar. Varje beslutad plan, riktlinje eller till exempel taxa behöver ofta innehålla en ”ventil” för att kunna göra bedömningar kring enskilda fall eller ärenden som inte helt tydligt faller in inom givna kriterier.
Kommunen räknar med att spara två miljoner kronor i driftskostnader genom att riva belysningen, men enligt Emma Lokander tillkommer även investeringsbesparingar på runt 60 miljoner kronor genom att inte ersätta den äldre belysningen.
Är det en vettig besparing sett till medborgares trivsel och trafiksäkerhet?
– Det måste finnas kriterier som bygger på likvärdighet och transparens för vad som är kommunal belysning eller inte. När det gäller trafiksäkerhet är belysningen inte den enda faktorn utan det finns flera andra åtgärder som är bättre. Det är bara att se på E4:an som inte har en enda belysning, men separata körbanor, vajerräcke och vägräcken.
Kommunen håller nu på att erbjuda byaföreningar och samfälligheter att ta över driften av gatubelysningen som ska tas bort.
– Det har varit blandat intresse, på vissa ställen övertas ansvaret och på andra kanske det inte ens finns någon samfällighet, säger Emma Lokander.