Kaffebryggaren i församlingshemmet Nathanaelsgården puttrar medan Lars-Olof Englund och Gunni Westergren brer smörgåsar. Sedan den 14 januari har volontärer från församlingen åkt runt för att dela ut värmande kaffe, bröd och ibland soppa till de människor som sitter och ber om växelmynt utanför Tierps matbutiker.
– Många församlingsmedlemmar har reagerat på migranternas situation. Vi ville göra något enkelt som visar att vi bryr oss om dem, så vi började åka ut till dem varje onsdag. Dagens runda blir den sista inför sommaren, men om situationen är den samma i höst kommer vi antagligen att fortsätta, säger Carina Vindeland som är diakon i Tierps pastorat.
När volontärerna Lars-Olof Englund och Gunni Westergren svänger in med bilen på en parkering möts de av vinkningar och leenden. Tre kvinnor från Bulgarien har tagit en paus från tiggeriet och ställt sig i solen framför en matbutik.
– Hej mamma! Hej Loe! ropar Marina och ger Gunni en stor kram.
Lars-Olof Englund, som fått smeknamnet Loe efter sina initialer, tar fram kaffetermosen och häller upp tre koppar. Under tiden skämtas det och skratten avlöser varandra. Men stämningen blir allvarligare när kvinnorna börjar prata om sina barn.
– Jag har fyra barn i Bulgarien. Om en vecka åker jag tillbaka till dem, men jag har inte fått ihop så mycket pengar. Om jag ska äta varje dag går nästan alla pengar åt till det, säger Marina.
Hennes vän Annelia tar en klunk av kaffet och stoppar en av mackorna i jackfickan. Hon är gravid i fjärde månaden och ska också hem till Bulgarien i början av juni. Gunni Westergren frågar hur hon mår.
– Bra, mamma, bra, svarar Annelia med ett leende.
Kafferundorna har gått ett tjugotal gånger sedan i vintras. Med tiden har volontärerna och migranterna kommit varandra allt närmare.
– Det var svårt i början. Några var tveksamma till att ta emot kaffet. Nu är det helt annorlunda, säger Lars-Olof Englund.
– Det känns som att vi har fått vänner för livet. Jag kommer sakna dem när de åker, tillägger Gunni Westergren.
Utanför en annan butik sitter Viktor, även han från Bulgarien. Han tar emot en kopp kaffe, men skrattar och vrider på huvudet när han ser mackorna.
– Nej, nej, säger han och gör en gest som visar att han kommer bli tjock.
Lars-Olof Englund skrattar och räcker honom en smörgås.
Viktor har tre barn i Bulgarien. Han bor tillfälligt i Gävle och pendlar varje dag till Tierp.
– Jag får ihop lite pengar. Det är svårt, men folk är snälla här, säger han.
(Migranterna i artikeln valde att inte uppge sina efternamn)