En ny lag från i januari i fjol har stärkt finska språkets position i det svenska samhället. I samband med det blev Tierp en av de kommuner där invånarna numera har rätt till förskola och äldreomsorg helt eller delvis på finska.
– Det som är viktigast är egentligen äldreomsorgen. När man är gammal och förlorar funktioner är det ens första språk som finns kvar även sedan man tappat svenskan, säger Kaisa Skoog.
För barnens del kan det handla om att i förskolan få lära sig ramsor på modersmålet. På så vis hålls språket vid liv. Men även de som i vuxenålder vill knyta an till finskan ska få möjlighet till det.
I Tierp bor enligt Statistiska Centralbyrån närmare 1 700 personer med finländskt påbrå, 8,4 procent av invånarna. Exakt vilka behov de eventuellt har är dock oklart. För att få reda på det får Kaisa Skoog ta andra metoder till hjälp.
– För mig handlar det om att knacka dörr nu i början. Jag har tagit kontakt med kyrkor och samfund, äldreomsorg och vårdcentraler, säger hon.
I Tierp finns det nämligen ingen finsk förening som hon kan kontakta, i stället är många finskspråkiga Tierpsbor medlemmar i Skutskärs Finska Förening. Varför det saknas en avdelning i Tierp vet hon inte.
Historiskt sett har finländare alltid flyttat dit där det har funnits industrijobb, menar hon. Orter som Skutskär med pappersmassaindustrin, och städer som Eskilstuna, Trollhättan och Göteborg, med fabrikskoncerner som Bolinder-Munktell, Saab och Volvo.
Hon vet för hon är själv född i Finland, och hennes familj flyttade till Eskilstuna på 1960-talet. På den tiden var fördomar mot finländare vanliga i Sverige. Karikatyrer som att ”de super och drar kniv” florerade.
– Mina föräldrar blev ledsna när vi flyttade hit och pratade hela tiden om att flytta hem, säger Kaisa Skoog.
Själv märkte hon inte av fördomarna lika tydligt som sina föräldrar, men hon konstaterar ändå att samhällsklimatet har förändrats rejält de senaste decennierna. I dag betraktas finländare mer eller mindre som svenskar.
Dessutom är finska i dag erkänt som språk på ett helt annat sätt. Gymnasieelever kan exempelvis välja finska som andraspråk i stället för tyska, franska eller spanska.
Även om hennes uppdrag exklusivt gäller finska tror hon att det kan få andra positiva effekter.
– Det känns som att vi kör med plogen nu. Om vi visar vägen kanske vi kan hjälpa de andra minoritetsspråken, säger Kaisa Skoog.